fbpx

Svältfödda på singelhistorier?

Ojdå, ni var nästan 500 som läste gårdagens inlägg om det jobbiga med singellivet. Sådana läsarsiffror är inte precis vanliga här inne så jag undrar om vi pratar för lite om ensamhet och hur det kan kännas efter att ett vi går sönder?

Själv har jag lätt ångest varje gång jag skriver något så personligt. Min tanke är verkligen inte att fläka ut mig (eller någon annan) här, utan skriva av mig och kanske kanske kanske kan jag hjälpa någon som kämpar med samma saker?

Vårt samhälle bygger väldigt starkt på en tvåsamhetsnorm och hör en inte till ett ”vi” bestående av två är en ju lite konstig. Undrar hur många singlar som får höra frågor som ”nåå, ska du inte träffa nån snart?” eller ”hur kan nån som du vara singel, du är ju jättetrevlig/snygg/underbar”. Inte speciellt konstruktivt eller hur?

Speciellt gråa dagar i november kan det kännas tungt att vara ensam.

Speciellt gråa dagar i november kan det kännas tungt att vara ensam.

Det är absolut ingen hemlighet att jag i framtiden vill vara en av två i ett vi men ärligt talat har det varit rätt skönt att vara bara jag det senaste halvåret. För det mesta har jag så galet tempo att jag inte ens skulle ha haft tid för någon nu. Och jag vill inte vara med någon bara för att inte vara tvungen att vara ensam.

Dessutom tror jag att saker händer sen när det är rätt tid för dem att hända. Nu ska jag försöka fixa ett slut på det här året med hedern i behåll. Det känns som om att jag har minuttidtabell fram tills att jag sätter mig på flyget till Argentina om exakt fem veckor. Varje gång jag vill gräva mig ner under täcket visualiserar jag mig själv i Buenos Aires med ett glas vin i +30 grader. I will survive.

Men ja – det jag ville skriva om är att vi kanske borde bli bättre på att snacka singelliv. Just nu håller till exempel Yle på att samla in historier, ska bli väldigt intressant att ta del av dem. Läs Hannah Norrenas utmärkta kolumn om nätdejting!

Du då – singel eller i ett förhållande? Och vad tycker du är bäst med singellivet/i ett förhållande?

0

13 svar

  1. Åh jag skrev ett blogginlägg om samma ämne i dag efter att ha läst Hannah Norrenas kolumn. Jag känner också en liten press på att hitta någon, speciellt då jag närmar mig 30 och de flesta av mina vänner som varit singlar nu börjar hitta sina män.

      1. Sofie! Jag blir så glad över dina kommentarer. Extraglad för att du gillar bloggen! Ditt inlägg var superfint och ärligt och tror att många kan känna igen sig. Det är ganska långt det jag vill skriva om i min chicklit jag håller på med nu. Hoppas du en dag får din dröm. Själv trodde jag inte heller på den men sedan var vi tillsammans i fem år med mitt ex och jag ångrar inget, men det var helt enkelt inte rätt för resten av livet.

  2. Lite måndagsinspo…

    J.K. Rowling had just gotten a divorce, was on government aid, and could barely afford to feed her baby in 1994, just three years before the first Harry Potter book, Harry Potter and The Philosopher’s Stone, was published. While Rowling was writing the first book she lost her mother Anne and so she introduced more about Harry’s loss in the first book. When she was shopping it out, she was so poor she couldn’t afford a computer or even the cost of photocopying the 90,000-word novel, so she manually typed out each version to send to publishers. It was rejected dozens of times until finally Bloomsbury, a small London publisher, gave it try. Now world knows history!

    Ps. Älskar när du är personlig. Himla fint ändå. Skrev också en hel del om singellivet när jag var singel. Det är väl precis som livet är i allmänhet, lite av en berg och dalbana. Men jag har aldrig träffat så många nya människor och lärt känna mig själv så bra som under de här åren. Skulle aldrig i mitt liv vilja ha dom ogjorda. Det är väl så det är. Man ska ta tillvara på varje skede av livet, man upplever aldrig exakt samma ska två gånger 🙂

    1. Tack Lina! Låtsas att jag är Sandra Beijer så går det att skriva om lite kärlek och singelliv också. Och nej, jag inbillar mig verkligen inte att jag är ens nära Sandra, men kanske pikolite.

      Jag har inte heller tendensen att ångra gjorda saker, så himla tråkigt ändå. Dessutom är det bara att samla på sig diverse upplevelser om jag ska ha idéer för alla böcker jag tänkt skriva, haha!

  3. Jag är i ett förhållande, och har nog alltid halkat in i något nytt väldigt snabbt efter uppbrott. Det har inte varit för att jag inte skulle klara av att vara ensam, (jag bor ju inte med min pojkvän, och har distansförhållande så jag får vara en hel del själv också). Jag har varit med dem just för att jag har velat. Det är också lite intressant, att många gånger har jag då mött kommentarer som: "jaha, så snabbt! Ska du inte vänta lite?"
    Alltid sådana ideal med förhållanden oavsett om en är med dem eller inte.

    Så, jag har inte varit så mycket singel sen jag var 17, men själv är jag en hel del. Det är skönt att kunna fokusera mycket på sig själv och för mig är det kanske lite svårt att också göra det, faktiskt satsa på mig själv när jag väl har den tiden. Jag vill gärna göra saker tillsammans med min partner, äta, städa, vara, leva, träna osv, så är givande för mig att få vara själv också.

    Jag har lärt mig massor av nuvarande och tidigare förhållanden och hamnat på platser i livet jag aldrig skulle ha upptäckt utan dem, tror jag. Att ha fått vara med olika människor ser jag som en rikedom, det är fint att bära med sig och lära sig hur en kan vara sen nästa gång och i det som är nu. Och självklart vad en själv kan jobba med tillsammans med sin partner. Jag är tacksam mot de människor jag har fått vara så nära och jag älskar två av dem än idag.

    Jag vill kunna växa med min pojkvän,få stöd och ändå känna mig fri och obegränsad. Vi ska kunna vara på samma nivå, utan att den ena kväver den andra på ett eller annat sätt. Det tror jag också att jag har nu i mitt nuvarande förhållande på alla sätt. Oerhört tacksam för det. Och tänk, han fanns där i Tinderfeeden…

    Ja, det händer när det händer 🙂

    1. Tack Ida för din fina och långa kommentar! Jag vill absolut inte kritisera någon som träffar någon ny "snabbt" men har märkt på mig själv att jag behövde den här pausen, har knappt blivit förtjust i någon fastän jag nog dejtat en del. Men det handlar ju mer om mig än om någon annan.

      Så fint också att du lärt dig av dina förhållanden, själv känner jag just att jag förhoppningsvis är en lite mer empatisk och förstående människa – också mot mig själv. Jag har bättre koll på vad som är viktigt för mig och vad som är mindre viktigt.

      Och så sant det sista – det händer när det händer. Skulle jag ha träffat rätt människa skulle det inte spela någon roll hur länge jag varit singel. Kram på dig!

  4. Förhållande! Men jag var singel mina 24 första år innan jag träffade min nuvarande sambo. Nu kunde jag inte tänka mig ett liv utan honom, men hade heller ingenting emot singellivet. Känner att jag fortfarande har samma frihet, att berätta om när jag kommer hem eller hur länge jag är borta är inget problem. Det bästa med förhållandet tror jag att är det att jag är med min bästa vän hela tiden, att jag aldrig fuldansat så mycket och har vågat vara mer lekfull framför någon annan än jag någonsin varit som vuxen. Det bästa med mitt singelliv var att jag hade mod att lyssna på mig själv och inte ingå halvdana förhållanden, utan istället ha roligt med vänner och lära känna mig själv. Jag visste ju att någon underbar person var på väg. Och när det väl hände var jag färdig. Det är något jag aldrig kommer att ångra med mitt singelliv, även om jag hoppas jag ska slippa vara singel igen. För jag hoppas ju att något som känns så här bra är något jag ska få ha i längden. Men om det någonsin tar slut så vet jag att jag kommer att bli okej, just tack vare min långa tid som singel.

    1. Det där med bästa vän är det viktigaste för mig och också min största sorg nu. Men jag är rätt säker på att jag kommer att hitta en ny bästis och nu får jag fokusera på att vara min egen bästa vän. Kram Satu!

  5. Singel eller i en relation det har alltid sina för och nackdelar. Frågor som kan vara svåra att möta när man är singel finns också när man är ett par och omgivningen klampar på med frågor utan att tänka på om de borde ställas eller hur de tas emot. Tycker du beskriver det jättefint och är alldeles lagom personlig.

    1. Ja allt har ju sina för- och nackdelar. Att tro att livet magiskt blir bättre i ett förhållande är nog att lura sig själv, lika mycket som en inte behöver vara helt miserabel om en är singel.

      Och tack för dina fina ord, det värmer! <3

  6. Det är jättesvårt att säga hur det skulle vara att vara singel, då jag har varit i ett förhållande med min man sen jag var 20. Jag blev ihop med min första pojkvän ett par veckor innan jag skulle fylla 19, och efter det har jag varit singel i hela två veckor…

    Men jag har stort behov av ensamhet och personlig frihet. Det är säkert inte lätt att vara med mig. Min nuvarande situation med "partiellt särboskap" passar som hand i handske.

    1. Partiellt särboskap låter rätt bra! Och wow, så fint att du varit med din man sedan 20! Kram!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hej!

Det är jag som är den där Kugge som skriver, men på riktigt heter jag Michaela von Kügelgen (ifall du undrar varifrån det där med Kugge kommer). 

Jag är författare, frilansjournalist och företagare bosatt i Helsingfors, Finland.

Du har hittat till rätt sajt om du tycker om att skriva, kanske drömmer om författarskap eller är företagare. 

Det här hörnet av internet handlar nämligen allra mest om att skriva och driva företag – ur mitt perspektiv.

Mina böcker

Relaterade blogginlägg

företag & frilans

Kugge inleder sitt tionde verksamhetsår som företagare

I nio år har Michaela ”Kugge” von Kügelgen framgångsrikt drivit sitt företag. Efter sju år som Pinions kb heter företaget numera Kugge skriver AB. Ett namn som väl beskriver det von Kügelgen i första hand gör – skriver.

Läs mer »
skriva

Det skrivna året 2023

Att summera det skrivna året är en kär tradition här på bloggen. Lika mycket som jag vill summera året för att du som läsare ska få ta del av vad som hänt vill jag skapa ett eget arkiv

Läs mer »