Trångt i hjärnan

Som jag skrev har jag alltså blivit företagare. Själva beslutet var egentligen inte så dramatiskt – jag borde ha startat ett eget företag för länge sedan med tanke på hur mycket jag frilansat, men på nåt sätt hade jag lyckats undvika det. Men inte längre! Det svåraste var egentligen att bestämma företagsform, ska jag bli enskild näringsidkare eller något annat? Jag bestämde mig till slut för att starta ett kommanditbolag. Verkade som det smartaste alternativet för mig just nu.

Jag lämnade in pappren hos Patent- och registerstyrelsen den 23 januari och väntar nu på att mitt namnförslag ska godkännas. Tänk att det var örhängena som fick mig till slut att ta mig i kragen och starta ett företag. De kommer knappast att utgöra någon stor del av mina inkomster, men jag ser det som en kul grej.

Medan jag väntar på att namnförslaget ska godkännas (avslöjar sen när det är klart!) så har jag då börjat samla in skumpakorkar och plockade idag upp en enorm säck på en av Helsingfors restauranger. Så glad och tacksam! Har nu gått omkring hela eftermiddagen med en genomskinlig plastpåse fylld med skumpakorkar ...

skumpaskumpa

Jag funderar också på logo och hemsida och moms och skatteprocenter och bankkonto och ja ... allt möjligt! Tankarna åker berg- och dalbana i skallen och fastän nöjesfältet försöker stänga för natten fortsätter tankarna sina rundor.

Jag är en otålig person och det känns extremt irriterande att sitta och vänta på att namnet ska godkännas, jag vill ju komma i gång NU, helst igår! Jag har ändå insett att det gäller att skynda långsamt (hatar det uttrycket, men det passar ju i den här förhatliga situationen). Ingen idé att rusa in utan att först fundera igenom allt en extra gång. Det behöver ju inte heller bli perfekt genast, men gärna så bra som möjligt.

Men men, snart snart skumpaörhängen och annat fint i en webbutik nära dig. Hoppas nån annan än mina kompisar vill köpa!