En vår i Berlin

Det blir det i år. Min tredje vår i Berlin, andra gången jag flyttar dit. Om än "bara" för två och en halv månad. Och jag är så glad, så glad. Jag älskar Berlin (ifall det nu skulle ha undgått någon). Det är (tragiskt nog) den enda andra stad jag bott i utöver Helsingfors och har kanske också därför blivit viktig för mig.

Den 13 april tar vi det löjligt billiga flyget ner till tysk mark igen. För att undvika byråkrati bor vi där under tre månader så att vi slipper skriva in oss och sitta på diverse kontor med sura byråkrater. I stället tänker jag cykla omkring i staden, sitta på alla mina favoritkaféer och skriva och jobba, äta, äta, äta på alla restauranger jag älskar, beundra tv-tornet från vår balkong från vår vindsvåning (!), andas lite lugnare, stressa mindre, träna, krama sönder alla mina vänner, tala tyska.

Förstår inte ännu heller att vi faktiskt ska åka, att jag slipper den här hemska fasadrenoveringen, att jag har mer tid för mig själv, mindre jobb, att jag faktiskt har råd med att ta det lite lugnare. Jag förstår mer än väl att alla inte bara kan sticka för nästan tre månader och uppskattar att jag kan.

tevetornet