En roman på en månad

Efter mitt förra inlägg uppstod det många frågor om vad NaNoWriMo egentligen är. National Novel Writing Month, är bekant för många skrivintresserade men knappast för någon annan. I korthet går det ut på att man inom en månad, november, ska skriva 50 000 ord på ett bokmanus. Andra regler finns inte. Ditt manus får handla om vad som helst, vara ett hur dåligt råmanus som helst och ingen behöver se din text. När du är klar med texten copypastar du in den i ett verktyg som kontrollräknar orden – that's it. Din text sparas inte nånstans och det finns inte nån risk för att den skulle läcka ut. Det bästa med nano är ändå att du vet att det samtidigt finns hundratusentals människor världen över som sitter och skriver!

50 000 ord på en månad innebär minst 1667 ord per dag, det är mycket men inte omöjligt. Jag fick nyligen frågan om hur mycket tid jag lade ner varje dag ifjol och tyvärr har jag inte dokumenterat den delen av processen, men jag antar att ungefär en timme om dagen (ärligt talat minns jag inte). Vissa dagar går det snabbare, vissa långsammare.

Skärmavbild 2015-10-08 kl. 16.51.40 Min kurva från ifjol.

Mitt bästa tips är att planera. Fundera lite på vad historien du vill skriva ska handla om. Vem är karaktärerna? Vad vill dom, vad drömmer dom om och vad står i vägen för att de ska uppnå sina mål? När du vet på ett ungefär vem du skriver om och vad som ska hända dem är det enklare att hacka ner ord på tangenterna.

Mitt andra tips är att du inte ska tänka för mycket under själva skrivprocessen. Skrev du ett ord fel? Strunta i det, skriv vidare! Kommer du inte på namnet på kaféet där Lisa och Jakob ska träffas kan du skriva in KAFÉ med stora bokstäver för att markera att du behöver tänka på det senare. Alltså skriv, skriv, skriv och lämna alla luddiga och diffusa detaljer för redigeringen. Under nano är ditt främsta mål att få ner orden.

Skriv jättedåliga dialoger, klyschiga beskrivningar på solnedgångar eller förklara hur din huvudperson lagar mat. Det spelar verkligen ingen roll så länge du kommer vidare i texten. Och bland alla 50 000 + ord du vräker ur dig finns garanterat små guldkorn du kan utveckla och förfina och jobba vidare med. Själv tror jag starkt på att det viktigaste är att få råmanuset ur sig och sen börja fundera närmare på hur allt ska byggas upp. För hur man än planerar kan det ske överraskningar under vägen, men det är de där överraskningarna som hör till det bästa i skrivandet.

Sen finns det ju säkert de som undrar varför i hela fridens namn november? Det är mörkt och grått och man vill helst krypa under en filt. Just därför! Vad är väl bättre än att krypa under filten och bygga upp nya världar och se sin text växa fram?

Som sagt blir det inget nano för mig i år, men blir riktigt sugen nu efter det här inlägget. Får se till att köra hårt nästa år i stället och satsa på att redigera fjolårets manus i stället. Därför blir jag jätteglad om det är många andra som deltar i stället för mig!

Psst! Under taggen NaNoWriMo hittar du allt jag skrivit om nano tidigare.