fbpx

Jakten på endorfiner

Den här hösten har diskussionen om träning, hälsa, mat och hetsandet kring det gått het i den finlandssvenska bloggosfären. Jag brukar oftast ställa mig åt sidan vid sådan diskussioner för det enda jag tror på är att det är bra att röra på sig då och då och att äta så att man blir mätt. Den ytterst tråkiga men välfungerande ”måtta med allt”-filosofin.

Jag har alltid tränat och rört på mig. Som 6-åring började jag spela handboll och har ännu inte klarat av att sluta (det är ju så rooooligt!). Jag har gått på diverse grupptimmar – allt från BodyPump till Sh’Bam. I år har jag börjat löpa och faktiskt utvecklats en hel del vilket jag som älskar utmaningar tycker är extra kul.

Ibland blir det mer träning, ibland mindre. Men träningen har alltid funnits där som en viktig grej för mig. När jag tränar tänker jag inte på att jag ska vara snabbare eller starkare än grannen, jag tänker på att jag själv utvecklas vid varje pass. Jag vill också att träningen ska vara en del av min vardag utan desto större konstigheter.

De senaste åren har min träningsmotivation gått väldigt mycket upp och ner. Delvis på grund av att jag varit sjuk otroligt mycket (minst 30 dagar per år under 2013 och 2014 då jag inte kunnat träna). I höst har det här äntligen svängt och jag har hållits relativt frisk och kunnat träna regelbundet, vilket i mitt fall betyder ungefär tre till fem pass i veckan. Det kanske låter mycket i nåns öron eller lite i nån annans. Men grejen är den att det inte spelar nån roll, för min träning är ju bara min. Din träning är din och vi mår inte bättre av att jämföra oss med varandra.

Motivationen har naturligtvis kommit från mig själv, men min externa motivationsfaktor i form av PT-Lina har fått mig igång de där extra mörka höstkvällarna när jag helst hade legat på soffan. Jag vill ju, men ofta glömmer jag bort hur roligt det är och då krävs en extra push. I mitt fall räcker det med att jag rapporterar min träning till Lina. Att hon lite håller koll på mig är den där extra kicken som jag behöver.

Och endorfinerna! De underbara endorfinerna. Jag mår ju så himla mycket bättre när jag rör på mig. Så om du som jag behöver en extra kick kan jag verkligen rekommendera Lina, eller så gör du bara själv upp ett (realistiskt!) schema för dig själv. Det här är alltså inte ett samarbete med Lina (hehe, I wish!), men eftersom jag tränat med hennes onlinehjälp och verkligen gillat vill jag passa på att rekommendera henne. Kanske som en julklapp till dig själv?

Det här ämnet känns ju lite utanför mitt bloggtema som handlar mest om att skriva, men faktum är att ska jag verkligen bli författare och sitta och skriva dagarna i ända är det extraviktigt att komma ihåg att ta hand om kroppen också. Hur mycket funderar du på din träning?

kuggetränarSå här glad blir jag av träning hur jobbigt det än känns före.

0

6 svar

  1. Tjohoo!! Min träningsmotivation varierar också väldigt mycket. Precis som för dig är det extra tungt mörka kvällar för mig! Har inte en PT, men att bestämma gemensamma träningstider med kompisar funkar. Då ställer jag inte in, bara om jag verkligen, verkligen får förhinder.

    1. Träningsdejter är också helt superbra, skulle gärna träna mer med kompisar men känns som att tidtabeller ofta går i kors etc. Men allt som får en att bli motiverad (vad det nu än kan handla om) är ju bra och kompisar är ju bra till det mesta! 😀

  2. Min motivation är hög (tror jag) men tiden är sååå begränsad när man har två så pass små barn som jag har just nu! Virtuell PT låter ju helt sjukt bra. Nu då Lillasyster är lite större och jag inte ammar lika fullt så mycket mer så kommer det dock bli lättare att komma ifrån en stund. Vet Lina också något om post-preggo-träning månne….

    1. Iiingen aning, men mejla henne och kolla! Det bästa med Lina (enligt mig) är att hon gör effektiva träningsprogram som du kan göra hemma och inte behöver annat än din kropp för! Vissa program jag har är ungefär 30 minuter och jag kan garantera att det räcker! Jag vet ju inte nåt om barn, men lägg lillasyster i en stol och så drar du träning i racerfart så att hon får följa med! 😀

    2. Tack Michaela! Jag blir så sjukt glad att läsa om dig och din träning – så roligt att höra att du har nytta av min PT-online! Du kör på så bra med träningen, och det är så roligt att se framstegen du gör! Du är så duktig! En riktig praktelev om jag får skryta lite.. 😉
      Och som svar till Hanna: Jo, jag tränar också post-preggo-människor! 😉 Jag ber dig bland annat mäta diastasen och anpassar träningen med lättare övningar för inre muskulaturen till en början. Så det går också bra!

      1. Haha oj praktelev! 😀 Jag har helt enkelt hittat tillbaka till en positiv känsla och fått rutin på det hela. Det är ju inte konstigt att man gör framsteg om man tränar regelbundet. 🙂 Men kul om jag kan göra dig glad, då funkar det åt båda hållen!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hej!

Det är jag som är den där Kugge som skriver, men på riktigt heter jag Michaela von Kügelgen (ifall du undrar varifrån det där med Kugge kommer). 

Jag är författare, frilansjournalist och företagare bosatt i Helsingfors, Finland.

Du har hittat till rätt sajt om du tycker om att skriva, kanske drömmer om författarskap eller är företagare. 

Det här hörnet av internet handlar nämligen allra mest om att skriva och driva företag – ur mitt perspektiv.

Mina böcker

Relaterade blogginlägg

företag & frilans

Kugge inleder sitt tionde verksamhetsår som företagare

I nio år har Michaela ”Kugge” von Kügelgen framgångsrikt drivit sitt företag. Efter sju år som Pinions kb heter företaget numera Kugge skriver AB. Ett namn som väl beskriver det von Kügelgen i första hand gör – skriver.

Läs mer »
skriva

Det skrivna året 2023

Att summera det skrivna året är en kär tradition här på bloggen. Lika mycket som jag vill summera året för att du som läsare ska få ta del av vad som hänt vill jag skapa ett eget arkiv

Läs mer »