Frågor om mitt skrivande – här kommer svaren

Alltså ni vet inte hur glad jag blir över att ni som trillar in här på bloggen faktiskt ställer frågor när jag ber er göra det. Jag tänkte att det äntligen skulle vara dags för svar. I den här första delen fokuserar jag på frågorna kring mitt skrivande.

Malin frågar: Har du det helt tyst när du skriver eller har du på musik/tv i bakgrunden? Hur sitter du och vad gör du annat än skriver (dricker té kanske)?

Det finns inget entydigt svar. Ibland lyssnar jag på musik, ibland kan tv:n snurra på i bakgrunden, ibland är det tyst. Allra helst sitter jag faktiskt på kafé då jag skriver skönlitterärt, men nu under NaNoWriMo skulle det bli väldigt påfrestande att lyckas med det varje dag (och jag måste verkligen skriva varje dag).

Nu har jag faktiskt tyvärr fastnat i min soffa (inte alls bra, har bokat massage för i morgon för min axel som krånglar). Annars sitter jag vid mitt matbord som samtidigt är mitt arbetsbord. #tjugoniokvadratmeter

Däremot har jag ingen ritual kring mat eller dryck. Oftast dricker jag bara vatten, ibland kokar jag te. Vill jag kicka fantasin i gång dricker jag en öl eller ett glas vin.

Det viktigaste är att jag lovar mig själv att jag faktiskt ska skriva. Ofta utmanar jag mig själv – hur många ord skriver jag på 45 minuter eller på 60 minuter? Det är märkligt hur mycket en kan producera genom att tävla mot sig själv!

Inkku frågar: Var du bra på att skriva som barn? Var du den vars texter lästes högt i klassen? Eller när "växte" du till att bli skribent och journalist?

Hmm, minns inte faktiskt om mina texter har lästs högt? När jag gick i trean skrev jag nya ord till luciasången (som jag sjöng solo när jag var lucia, verkligen noll självbevarelsedrift i den åldern). Jag har alltid haft uppmuntrande moddalärare som hejat på mig och mitt skrivande.

Tror det viktigaste är att jag alltid verkligen gillat att skriva. Tror faktiskt inte att jag var den som skrev de bästa eller häftigaste historierna, men jag var den som alltid skrev. Mina journalistjobb och själva utbildningen på Soc&kom har naturligtvis hjälpt mig med mitt skrivande men det mesta som har med skönlitteratur att göra har jag lärt mig i processen med mitt första manus.

Och det här med att vara bra på att skriva. Tycker det är ett så krångligt begrepp. Ofta tycker jag faktiskt inte att jag är så himla bra på att skriva (eller har inte alls så fantastiskt språk och är inte lika träffsäker som många andra), men jag är effektiv och jag skriver. Det kommer en långt med.

Löjligt stolt i oktober 2014 när jag skulle skicka in mitt manus.

Löjligt stolt i oktober 2014 när jag skulle skicka in mitt manus.

Till hur många förlag skickade du ditt första manus och vilka förlag var det? Fick du svar från dem alla?

I första rundan hösten 2014 skickade jag till tre förlag om jag minns rätt. Det enda (stora) finlandssvenska som fanns då och så två svenska. De svenska refuserade inom en månad med standardrefusering, S&S refuserade efter fyra månader med kommentarer som jag bollade vidare till en lektör.

Foto: Unsplash.

Foto: Unsplash.

Hur långt har du kommit på Nationen? Är den färdigt skriven? Jag blev nyfiken på Saga-karaktären och vill gärna läsa mer! :)

Nationen var på testläsarrunda i augusti och jag fick många bra kommentarer som hjälper mig vidare. Jag ville ändå ta en liten andningspaus inför höstens Nano-projekt och valde att låta Nationen vila. Min plan är att redigera manuset klart för inskick till förlag under början av nästa år.

Och för alla som undrar var frågeställaren har läst om Saga – i mitt senaste inspirationsbrev hade jag med ett uppläst kapitel med Saga som är en av mina tre huvudkaraktärer i Nationen. Vill du också höra? Beställ brevet!

Så, det var alla frågor den här gången. Är det nåt mer du undrar är det bara att fråga på! Är alltid lika glad för kommentarer och frågor. Eller så får du supergärna klicka på hjärtat vid inlägget så vet jag att du gillar det jag skriver.