fbpx

Releasefest och författarvänner

Jag tror att det är viktigt att omge sig med människor som sysslar med ungefär samma saker som en själv och som har liknande målsättningar. Naturligtvis är det viktigt med alla sorters människor och livsmål, men jag får alltid så mycket kraft av likasinnade. Nu har jag insett att jag ju känner en hel del författare personligen. Undrar hur Kugge fem år skulle ha reagerat om hon vetat att det 25 år senare är vardag att jag hänger med författare?

I torsdags var jag på Peppes releasefest för att fira hennes tredje (!) bok Livet & patriarkatet. Jag hade faktiskt den stora äran att korrekturläsa boken och tycker den funkar finfint som en introduktion till feminism – en bok jag definitivt skulle ha behövt för fem, tio år sedan när jag inte riktigt förstod grejen med feminism.

Den kanske viktigaste insikten jag fått av Peppe från bloggen och nu boken – det handlar inte om mig, det handlar om strukturer. Bara för att jag inte känner mig förtryckt av patriarkatet behöver inte betyda att det inte finns andra kvinnor som gör det. Den egna erfarenheten är alltså inte det som gäller, utan det är viktigt att se helheten. Men nåja, Peppe förklarar det här mycket bättre än jag, så läs boken!

En suddig bild på Peppe och hennes förläggare Anna Friman.

En suddig bild på Peppe och hennes förläggare Anna Friman.

Själva festen var en kul tillställning med massvis med bekanta. Jag yrade mellan borden men hann ändå inte prata med alla, till exempel Jennifer var där men jag hann inte mer än vinka ett hastigt hej. Finast var när Peppes förläggare Anna Friman höll ett kort tal. Överlag härlig stämning, glada och lyckliga människor – vad är väl bättre än det?

Så himla snygga böcker!

Så himla snygga böcker!

Tidigare under dagen hade jag svängt förbi Akademen och köpt Eva Frantz debutbok Sommarön. Har kommit ungefär halvvägs i boken och hoppas hinna läsa klart i dag. Så stark rekommendation på den också.

Nu är ju varken Peppe eller Eva mina närmaste vänner, men det är ändå fint att få vara en del av den här fina gemenskapen av bra typer. Jag känner nog inte peppigare människor än författare och skrivarkompisar. Sån enorm kraft i de här kontakterna. Klart att en skrivarkompis inte kommer att erbjuda mig förlagskontakt, men med den hjälp jag får av alla bär långt.

Releasefestklädd.

Releasefestklädd.

Så jag tror ett steg för att nå ens drömmar är att försöka hitta likasinnade, knyta kontakter och vara öppen för alla möjligheter. Till exempel via bloggen har jag fått en hel del vänner som hjälpt mig både med mitt skriv men mycket annat också. Men här gäller, precis som alltid, att en måste vara genuin. Det går inte att samla på sig en massa kontakter och ”vänner” om inte en är redo att ställa upp själv. Det är i växelverkan som styrkan ligger.

0

4 svar

  1. Tack för att du kom! Det här med att du aldrig blivit förtryckt av patriarkatet är så intressant. Du har aldrig på kvällen/natten tagit taxi hem, hållit en nyckel i handen som vapen, talat i telefon eller undvikit att gå genom parken och tagit en omväg för att undvika att bli antastad av en man? Ingen har någonsin tafsat på dig på nattklubb eller annars? Du har aldrig störts av representationen av kvinnor/män i populärkultur, media och politik? Hur mycket herrsport det rapporteras om jämfört med det kvinnor utför? OBS! Frågar ej för att provocera är genuint nyfiken och vill förstå.

    1. Haha, förstår att du blir nyfiken. Jag syftade kanske på mig själv ännu för typ 10 år sen, då tyckte jag faktiskt inte något av det där. Reagerade helt enkelt inte på min omgivning uppenbarligen och kände inte heller att jag hade andra "villkor" än män.

      Därför var jag så himla trögfattad, men nu ser jag ju mycket av det du skriver om och när en öppnat ögonen går det ju inte längre att blunda och låtsas att det finns. Men jag behövde verkligen få insikterna själv för att fatta vad alla snackar om. Slow learner eller bara lite trög som sagt.

  2. Tycker också det är viktigt att kunna se helheten och inte vara som den hemska artikeln jag läst för något år sedan "låt mig baka mina bullar ifred" där en kvinna argumenterade för hur nöjd hon var med att "laga maten" medan mannen "mekade med bilen"…. Som om det var vad allt handlar om.

    Du har förresten så rätt angående om att omge sig av inspirerande och likasinnade, det är nog viktigt för att drivas framåt inom det man gör! 🙂

    1. Ja men precis. En kan ju vara nöjd med sin egen situation, men det betyder inte att alla är det. Och kanske det viktigaste att komma ihåg: alla upplever inte saker på samma sätt. Viktigt att lyssna på varandra alltså. 🙂

      Och ja, visst är det så att inspiration föder inspiration!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hej!

Det är jag som är den där Kugge som skriver, men på riktigt heter jag Michaela von Kügelgen (ifall du undrar varifrån det där med Kugge kommer). 

Jag är författare, frilansjournalist och företagare bosatt i Helsingfors, Finland.

Du har hittat till rätt sajt om du tycker om att skriva, kanske drömmer om författarskap eller är företagare. 

Det här hörnet av internet handlar nämligen allra mest om att skriva och driva företag – ur mitt perspektiv.

Mina böcker

Relaterade blogginlägg

företag & frilans

Kugge inleder sitt tionde verksamhetsår som företagare

I nio år har Michaela ”Kugge” von Kügelgen framgångsrikt drivit sitt företag. Efter sju år som Pinions kb heter företaget numera Kugge skriver AB. Ett namn som väl beskriver det von Kügelgen i första hand gör – skriver.

Läs mer »
skriva

Det skrivna året 2023

Att summera det skrivna året är en kär tradition här på bloggen. Lika mycket som jag vill summera året för att du som läsare ska få ta del av vad som hänt vill jag skapa ett eget arkiv

Läs mer »