Två månader till Mexiko

För det första: TACK alla ni som kommenterat och tryckt på hjärtat i förra inlägget. Är så himla roligt att se att det fortfarande finns folk som gärna kikar in här trots min vääääldigt dåliga uppdatering i höst. Trots goda ambitioner i slutet av förra veckan blev det inget nytt blogginlägg förrän nu. Ingen vill väl höra om hur fullt upp jag har det just nu, men kan säga att det finns en och annan deadline att hålla.

Hela hösten har faktiskt känts som ett enda försök att hålla mig själv flytande. Jag har haft massvis med jobb och annat program och fastän det mesta är roligt börjar jag märka att jag börjar bli så där extratrött som jag brukar under hösten. Det är tungt att stiga upp på morgonen och jag skriver to do-listor på to do-listor för att inte glömma något och hjärnan går på högvarv.

En av mina poänger under föreläsningen i Vasa handlade om vikten av att ta ledigt. Det är så otroligt viktigt att som egenföretagare också komma ihåg att pausa och göra ingenting. Själv är jag urdålig på det. Det finns ju alltid nåt jag kan göra och jag har svårt att koppla av helt och hållet. Allt bara snurrar på och snurrar på.

Lycklig kvinna med glass i Buenos Aires.

Lycklig kvinna med glass i Buenos Aires.

Men det finns ett botemedel: nämligen att resa. Gärna långt bort. Min resa till Argentina i januari kan vara bland det bästa jag gjort i vuxen ålder – jag har aldrig känt mig lika avslappnad som under den resan. Det behövdes verkligen! Ingen dator, inga måsten, aaaah. Jag sov bättre än på länge och bara njöt av att få göra precis det jag vill.

Och nu! Eller okej, om två månader, så hoppas jag på exakt samma effekt. Jag ska nämligen åka två veckor till Mexiko och jestas så jag väntar på det. Tänker mig sol, massvis med böcker, kall öl, någon mayaruin och chansen att få babbla spanska. Eeeeeexakt vad jag behöver. Gäller att klara sig två månader ännu men sen! Ajaj!

kuggeöl.jpg

Har du nån vinterresa bokad? Eller andra tips hur en ska överleva i mörkret? Jag var tvungen att köpa en ny lampa så att jag kan jobba på eftermiddagarna hemma hos mig utan somna av mörkret. Hur är det så himla mörkt? Och HUR glömmer en alltid detta på sommaren?

P.S. Fortsätt gärna trycka på hjärtat i slutet av inlägget i fortsättningen också (om du alltså tycker att inlägget är värt ett)! Puss!