Bluffchefen eller den tappade gnistan

Det senaste året kan ha varit ett av de sjukaste åren i mitt liv. Författardebut, massa nytt jobb, kärlekstrubbel och kärlek och ja – hela himla rumban. Och nu märker jag att jag knappt vet vem jag är eller vart jag är på väg. Åtminstone så där på ett yrkesmässigt plan.

Nu när över tio procent (!) av året redan gått känns det som att jag harvar på utan nån tydlig riktning. Jag har ju den otroliga turen att bli anlitad med jämna mellanrum (eller nej, det handlar ju inte om tur, utan om att jag hittills skött mitt arbete bra och därför får mer jobb), men det betyder också att jag väldigt sällan hinner göra upp en plan eller strukturera mitt arbete eller framförallt mitt skrivande för att jag hela tiden har x antal uppdrag att avsluta.

Därför kände jag mig som världens största bluff i går när jag pratade om att vara sin egen chef på Våga satsas temakväll i Jakobstad. Har jag verkligen någon rätt att prata om att chefa över sig själv när jag gjort ett svindåligt jobb det senaste (halv)året? Just gårdagens föreläsning fick mig att inse hur dålig koll jag har på mitt jobb. Eller jag gör så klart mitt jobb och gör det bra, men liksom helheten? Noll koll.

  Foto av världens bästa föreläsarkompis  Jennifer . 

Foto av världens bästa föreläsarkompis Jennifer

Det handlar alltså inte om att jag inte skulle ha tillräckligt med jobb eller projekt utan att jag inte har skrivit upp tydliga mål och just nu känns det som om att jag "bara" flyter omkring utan att själv ta ansvar och kontroll. Det händer saker, roliga saker, men jag har liksom lite tappat riktningen.

Hela hösten var jag fullbokad, hade bara en helt ledig helg under hela hösten. Om ens det? Minns faktiskt inte. Och hela hösten skyllde jag på att jag var trött och grävde mig hellre ner i soffan än tog tag i något och nu märker jag att det plötsligt är februari och jag inte har någon aning om min riktning just nu.

  Här står jag och berättar att en inte ska vara rädd för att misslyckas. Foto av världens bästa  PT Lina , som jag nu fick chansen att träffa live, så roligt! Extra roligt att Lina var på samma tåg till Helsingfors som Jennifer och jag.

Här står jag och berättar att en inte ska vara rädd för att misslyckas. Foto av världens bästa PT Lina, som jag nu fick chansen att träffa live, så roligt! Extra roligt att Lina var på samma tåg till Helsingfors som Jennifer och jag.

Ja, jag vill jobba, jag vill skriva, jag vill föreläsa, jag vill resa, jag vill … Det är en massa saker jag vill och som händer men också så mycket jag helt enkelt borde ta tag i. Jag känner mig rastlös och villrådig. Vem är jag? Vart är jag på väg? Kanske det är den klassiska andraboksångesten som spökar, men det känns som att det är något mer.

Som ni märker så är det otroligt flummigt och jag borde helt enkelt stänga in mig nånstans för mig själv i några dagar och bara fokusera på mig själv, mitt jobb och mitt skrivande. Hur ska jag få allt att gå ihop utan att konstant vara trött och kanske i värsta fall vara på gränsen till en utmattning? Jag tror inte ens att jag har för mycket, utan att jag helt enkelt varit urdålig på att strukturera alltihop.

 Foto:  Jennifer .

Foto: Jennifer.

Hitta balansen

Under gårdagens föreläsning pratade jag om den svåra balansen och hur viktig den är och hur skräp en mår när den där balansen inte finns. Så nu ska jag försöka hitta balansen och framförallt hitta gnistan igen. Jag vill ju så mycket (och gör också mycket), men det är länge sedan jag varit riktigt riktigt ivrig, engagerad och energisk. Så nu ska jag försöka ta tag i mig själv och hitta tillbaka till det roliga.

Känner du igen dig själv? Har du perioder då allt känns segt fastän det är mycket bra och roligt på gång? Hur försöker du tänka då för att komma vidare? Kom gärna med tips! Har börjat med ett boka in en gratis coachingsession med en coach för att se om jag kanske kunde dra nytt av det. Ibland behöver ju en bara säga saker högt för att fatta hur allt hänger ihop.

  Jag och Jennifer efter föreläsningen. Kan inte tänka mig en bättre och klokare föreläsningskompis. Vill du bli bättre på blogg och SEO ska du definitivt kolla in de konkreta och bra tipsen på  Jennifers blogg !

Jag och Jennifer efter föreläsningen. Kan inte tänka mig en bättre och klokare föreläsningskompis. Vill du bli bättre på blogg och SEO ska du definitivt kolla in de konkreta och bra tipsen på Jennifers blogg!

Och tack till alla som deltog i gårdagens föreläsning! Jag hoppas verkligen att jag kunde inspirera till att starta eget och ge några tips om hur en ska vara sin egen chef – fastän jag just nu känner mig som en bluffchef. Men jag vet ju ändå att jag också är och kan vara en otroligt bra chef. Men det kräver en del, det sker inte automatiskt. Inte ens efter fem år av frilansliv.

En av de grejerna jag redan länge velat göra något åt är den här bloggen/webbsidan. Jag vill att det ska bli en mer inspirerande plats med nyttiga tips, men också en portfolio över det jag kan och gör. Så småningom ska bland annat adressen michaela.fi leda till en statisk startsida, så om du läser bloggen via en rss-tjänst som Feedly rekommenderar jag att du ändrar prenumerationen till https://michaela.fi/blogg/ som funkar redan nu. Läser du via Bloglovin har jag nu fixat det.

Fastän inlägget varit flummigare än flummigt är jag ändå en kvinna som gillar det praktiska. Jag vet att mitt jobb inte magiskt struktureras upp av att jag gör om bloggen/webbsidan, men konkreta åtgärder hjälper åtminstone mig att greppa allt bättre. Så förhoppningsvis mer konkret, mindre flum här i framtiden!