Blogathon och workcation – åka bort för att jobba

 Gårdagens utekontor får fulla poäng!

Gårdagens utekontor får fulla poäng!

Jag har inte haft några kollegor på flera år, ingen arbetsplats att gå till, inga gemensamma kaffepauser. Många dagar är det bara jag och fastän jag trivs mer än väl med mitt eget sällskap blir det så klart tråkigt i längden. Därför är det fantastiskt att jag under den senaste tiden träffat några fina typer som jag ibland kan jobba ihop med och framförallt få stöd och pepp av.

För en dryg månad sedan åkte Jennifer, Corinne, Malin och jag till mitt lande för att ha ett blogathon – alltså ett dygn då vi satt framför våra datorer och jobbade med våra bloggar. En succé och något som gav mig en ordentlig bloggiver. Samtidigt som vi alla lyckades ge våra bloggar en rejäl skjuts framåt eller bara bocka av saker som funnits på to do-listan i evigheter, var det så roligt att hänga ett dygn med de här tjejerna. Om du klickar på länkarna vid deras namn kan du läsa hur de beskrev vårt blogathon. Speciellt Jennifers inlägg är superfint! <3

P1000525.jpg
P1000547.jpg

Redan före vi hade bestämt om vårt blogathon hade jag gett en workcation på mitt lande som födelsedagspresent till Jennifer och i går var det äntligen dags. Den här gången hade vi lyxen att ha mina föräldrar på plats. Jag handlade maten, men pappa rökte fisken och mamma fixade tillbehör, vilket betyder att Jennifer och jag fick desto mer tid på oss att jobba. Jag har efter några extremt tysta jobbveckor äntligen fått lite jobb så jag behövde inte heller sitta sysslolös.

Som jag skrev i inlägget om mina framtidsplaner så är ett "vanligt" jobb inte något jag vill ha. Jag trivs mer än bra i min frilanstillvaro. Hur osäker och märklig den är. Och bevisligen har jag klarat mig redan i 5,5 år, så jag känner att det ska väl gå bra i fortsättningen också. Däremot är det tråkigt att hela tiden jobba ensam och därför är det guld värt att kunna lura iväg kompisar till lande tillsammans med mig.

P1020141.jpg

Dessutom tycker jag att det är mycket mer motiverande att jobba när någon annan också gör det. I dag gjorde jag till exempel två telefonintervjuer men det kändes segt att börja skriva själva artikeln. Då tittade Jennifer strängt på mig och sa att jag bara ska göra det. Och så gjorde jag det. Så skönt att få den bort från to do-listan. Visserligen måste jag göra ytterligare en intervju, men största delen av artikeln är i alla fall skriven.

Att få vara mitt i naturen är också ett stort plus. Ju äldre jag blir, desto bättre trivs jag också på lande. Så najs att det bara tar en timme att köra hit från Helsingfors. Vi har ju faktiskt två stora hus här och jag drömmer om att en dag ordna kurser här. Kanske någon bloggrelaterad helg?! Kommentera gärna om du tycker att något sånt skulle vara kul så ska vi se om jag kunde få ihop nån mysig kurshelg nån gång. På tal om kurshelger här på lande så är det bara en av mina vidlyftiga drömmar för framtiden. Kanske jag kunde skriva ett inlägg om alla galna planer jag har i huvudet, vad tror ni om det?