Royaltyn rasslar in på kontot – nu är jag rik! Eller?

Under min coachning ville min coach att jag skulle säga följande mening: "Jag älskar pengar." Jag skrattade lite och kände mig helt knasig när jag sa det, men jag gjorde det trots att jag egentligen ville avfärda meningen. Jag älskar pengar. Vem säger så? Åtminstone inte jag enligt mig själv. Som frilansare med ojämna inkomster tänker jag så klart en hel del på pengar (och att det finns tillräckligt av dem), men är lyckligt lottad och har aldrig på riktigt varit tvungen att tänka på om pengarna faktiskt räcker till.

Jag är absolut ingen miljonär, men jag är inte fattig heller, fastän jag ibland kallar mig fattig kulturarbetare. Men riktigt så är det ju inte. Jag tjänar tillräckligt på mitt riktiga jobb (inte jättemycket, men tillräckligt) så att jag kan skriva. Jag tror Peppe nån gång skrivit om det att det egentligen bara är folk som har tillräcklig ekonomisk trygghet som har tid att skriva skönlitterärt – eller åtminstone tillräckligt med tid fär det. Samtidigt som skrivandet är en extremt billig hobby, så det finns ju en viss dubbelhet här. Men för att kunna skriva bra och fokusera på det krävs pengar – eller åtminstone en möjlighet till pengar.

All tid jag lägger ner på mitt skönlitterära skrivande är nämligen bort från något jag faktiskt kunde få betalt för "på riktigt". Jag har nämligen nyligen fått min royaltyrapport som visar hur många böcker jag sålde i fjol och hur mycket jag nu får fakturera mitt förlag. Fastän summan är något högre än jag hade hoppats på är det ändå inte ens en hel månadslön. Inte ens nära en månadslön. Jag skrev om det här med författarskap och pengar på Debutantbloggen och tänkte att det är dags att ta upp ämnet här på egen blogg. Så här skrev jag i september 2017:

  En humorist skulle kanske skriva "Pengar växer inte på träd" men jag är ju inte sån.

En humorist skulle kanske skriva "Pengar växer inte på träd" men jag är ju inte sån.

Pengar, pengar, pengar

“Grattis till din debut! Är du författare på heltid nu?”

Den här frågan har vissa, med all välmening så klart, ställt mig under den senaste månaden. Jag har skakat på huvudet och kanske skrattat lite. Nej, jag är verkligen inte författare på heltid. I alla fall inte ur ett ekonomiskt perspektiv – att jag lägger ner massvis med tid och tankeverksamhet på att skriva och marknadsföra betyder inte automatiskt att jag skulle kunna glömma allt annat jobb och leva på min bok.

Det är faktiskt ytterst få författare i Sverige och Finland som lever på sitt författarskap – och det är väldigt få debutanter som lyckas med det. Om ens någon? Det förskott jag fått för min debut har gått åt till att trycka upp vykort, tygkassar och att ordna releasefest. Utöver det blev det inte många euro över. En kompis trodde en gång att förskottet skulle vara ungefär 20 000 euro, jag skrattade så mycket då. Med en sån summa kunde jag faktiskt nästan leva på en bok om året.

Men för att en författare ska få pengar måste en bok sälja. Mycket! Under 2015 såldes en finlandssvensk bok i medeltal i 682 exemplar enligt en utredning av tankesmedjan Magma. Alltså 682! Undersökningen omfattar alla utgivna böcker, allt från stort förlag till egenutgivning.

Om vi då räknar med att en författare får ungefär några euro eller några tiotals kronor per bok kan vem som helst räkna ut att ingen lever på 682 sålda böcker om året. Den finlandssvenska marknaden är naturligtvis mycket mindre än den svenska (jämför en population på cirka 290 000 med cirka 9 miljoner), men jag tror att det här inte är jättelångt ifrån den svenska sanningen.

Tyvärr hittade jag ingen liknande statistik för Sverige, men i en artikel i Tidningen Skriva (från 2012) uppskattar Svenska författarförbundets ordförande att bara cirka 100 av förbundets 2700 medlemmar kan leva uteslutande på sina böcker. Alltså knappt fyra procent!

Det här är ju inga nyheter för yrkesverksamma författare – de flesta är medvetna om de ekonomiska realiteterna. Väldigt få skriver för att bli rika, det finns nämligen väldigt många andra enklare och behändigare sätt att tjäna pengar på.

Med det sagt betyder det inte att man inte kan tjäna några pengar alls. Visst blir det några slantar för boken och det blir några slantar till för författaruppträdanden. I den bästa av världar lyckas man få arbetsstipendium och kanske bli översatt. Många bäckar små alltså ifall man inte råkar heta Camilla Läckberg eller Fredrik Backman.

Själv jobbar jag som frilansjournalist och företagare och min lön består redan av många små inkomster, så det här är nåt jag är van vid. Lite skämtsamt sa jag att jag inte skulle behöva oroa mig så mycket för min ekonomi om jag skulle sälja 10 000 ex av min bok, och så råkade jag hitta ett blogginlägg från Sölve Dahlgren där han räknat ut att det är ungefär så många böcker en författare borde sälja varje år för att kunna leva på det.

Men då gäller det att skriva en bok om året och också få den publicerad. Varje jävla år.

Så det här med pengar och författarskap hänger sällan ihop, men det är nog inte därför någon skriver heller. Eller åtminstone inte jag.

***

P1010883.jpg

Nu är jag ju inte riktigt uppe i 10 000 ex om året. Eller ens nära något sådant. Och jag kommer inte ut med en bok varje år, så det här att leva på skrivandet är nog något som inte kommer att ske på länge – egentligen drömmer jag inte ens om att leva helt heltid på mitt författarskap eftersom jag trivs så bra i min journalistroll. Eller kanske säger jag så för att gardera mig och avfärda drömmen om författarskap på heltid för att den känns så utopistisk? Vet inte.

Det som hjälper med ekonomin i år är ju mina två (!) stipendier i vår. Under coachingen skulle jag skriva ner vad drömscenariot inom olika livsområden såsom hälsa, kärlek och familj är och på pengar skrev jag "10 000 euro stipendiepengar om året" (plus en del egen fakturering då). I år har jag blivit tilldelad 7000 euro i stipendier – jag kan knappt tro det alltså! Jag är ju bara 3000 euro ifrån min dröm?! Så fastän jag inte ville ta coachens ord i munnen får jag väl bara lov att erkänna: jag älskar pengar. För utan pengar är det nämligen ganska svårt att leva. Eller skriva.

P.S. Köp min bok! Eller låna den på bibban! Eller rekommendera den till någon annan! Tack! Jag tackar dig i juni 2019 när royaltyn för 2018 rasslar in.

  Inte jätterik men glad ändå. Alla bilder i inlägget är från Lund. <3

Inte jätterik men glad ändå. Alla bilder i inlägget är från Lund. <3