Jobb & träning – den svåra rutinen

Jag tycker om rutiner. Smaka på de orden. Finns det nåt som låter tråkigare? Borde inte alla vilja eftersträva fart och flärd? Spänning? Vakna varje morgon med en kittlande känsla av att inte ha någon aning om vart livet är på väg? Nja, kanske. Men hur många klarar faktiskt av att leva så? Jag tror att det framförallt handlar om att hitta rätt sorts balans. Jag brukar faktiskt tjata om det rätt mycket, att inget är bra i längden om det blir för mycket. Gäller jobb, träning & mat (och allt annat för den delen).

Men hur ska en lyckas hitta balans? Hur ska en lyckas bolla vardagen med allt som den innebär och fortfarande må bra? Just balans var nåt vi fokuserade mycket på under min coaching i våras. Balans mellan jobb och fritid, att tillåta sig själv vara ledig när en är det och inte konstant stressa. För det är kanske inte alltid så att jag faktiskt gör så mycket, utan snarare så att jag går omkring och väntar på att nåt ska hända och stressar över att det inte händer. I perioder har jag så klart jättemycket jobb, men det är inte alltid nåt jag kan styra över som frilansare. Och därför är det viktigt att jag faktiskt är ledig när jag är det.

Samtidigt ställs det allt mer krav på människor i dag. Vissa skyller på sociala medier, andra på något annat. Men faktum är att många är stressade och känner sig otillräckliga. Antagligen bidrar sociala medier till det. Vi tror att alla i vår omgivning lagar en fantastisk middag från scratch varje dag, springer minst ett maratonlopp i veckan och har all tid i världen att mysa med partner och familj. Så är det ju inte riktigt och vi fattar det på en rationell nivå, ändå är det svårt att greppa.

  Dagens look. Var på ett intressant möte som kanske blir ett jobb, vi får se!

Dagens look. Var på ett intressant möte som kanske blir ett jobb, vi får se!

Därför ställer vi orimliga krav på oss själva. Det är så lätt att falla i fällan och tro att en ska hinna med precis allt. Och faktum är att ingen hinner med allt. Eftersom jag själv har ansvar för all min tidsanvändning (ingen chef som säger när jag ska jobba, inga fasta arbetstider) känns det ibland överväldigande att bara skapa en rutinmässig vardag. För jag har inga rutiner, sällan några tider att passa. Jag har bara ett virrvarr av olika saker att ta hand om. Ibland mer, ibland mindre.

Men ändå: jag mår bra av rutiner. Av att veta vad som händer under veckan, vad jag ska få ihop på jobbfronten, hur jag vill träna osv. När jag skaffade gymkort för nån vecka sen var jag så ivrig på att börja träna. Jag såg fram emot handbollsträningarna på måndagar och jobb-yogan på tisdagar. Jag var så taggad och redo att ta hand om både kropp och själ (hehe urk) genom lite hederligt svett.

Och så blev jag sjuk. Precis som många gånger tidigare. Startar du för ivrigt med träningen kan det hända att immunförsvaret sjunker under en stund och du blir mer mottaglig för bakterier och virus. Just exakt det här skriver Lina om på sin blogg. Det gäller att starta lugnt! I och för sig tycker jag att jag gjorde det, men kanske inte tillräckligt lugnt. Nu börjar jag vara på bättringsvägen men det blir nog ingen träning åtminstone på några dagar till. Jag är sur och irriterad men taggad på att komma i gång igen. Den här förkylningen ska inte få knäcka min iver!

  Viktig rutin: Frukost!

Viktig rutin: Frukost!

Men det händer alltid nåt. Du blir sjuk eller så är det nåt annat oväntat och allt du planerat måste på nåt sätt stuvas om. Just därför tror jag att det är viktigt att ha en rutin, nån sorts bas, att återvända till när "undantagstillståndet" är över. För mig har till exempel flytten till ett kontor gjort så otroligt mycket. Här sitter jag bara när jag vill och måste jobba och är faktiskt ledig resten av tiden. Känns nästan magiskt? Kan det faktiskt vara så här?

Träningen hoppas jag också få koll på så fort snoret slutar rinna. Om tio dagar ska jag faktiskt springa ett lopp och känner mig så extremt oförberedd, men jag ska göra mitt bästa. Siktet ligger på att komma i mål. Tiden är den här gången bara en bisak. Och sist och slutligen: vad spelar det för roll om jag springer tio kilometer under en timme? Eller om det tar en kvart längre? Nej exakt, det spelar ingen roll. Viktigast är väl ändå att jag springer.

Ställer du orimliga krav på dig själv? Känner du att du saknar rutin? Eller har du några sjukt bra tips på hur en ska organisera sig själv och sitt liv? Själv är jag beroende av ett antal appar som hjälper mig planera mitt liv och mitt jobb. Jag ska skriva mer om dem i ett skilt blogginlägg och förhoppningsvis kan jag komma med några bra tips till dig också!