Öppna dörren till läsning

När en läsare plockar upp min bok vill jag att läsningen ska kännas lätt och lockande. Jag vill att läsaren glömmer bort tiden och känner suget att vända blad efter blad. Jag skriver inte krångligt, enligt vissa kanske jag till och med skriver för enkelt, men frågar ni mig så finns det inte något sådant som för enkelt. Ifall nu inte nån råkar skriva en roman endast bestående av treordsmeningar (och det gör väl ingen?).

En av de allra bästa kommentarerna jag fått på min debutroman lyder som följande: “Dessutom förde läsningen med sig en helt oväntad följd som jag skilt vill tacka för. Jag har ända sen barnen (alltså sen 2012) haft svårt att hitta ro att njuta av skönlitteratur, men den här boken återuppväckte min kärlek till att läsa och nu läser jag igen varje kväll innan läggdags. Tack för att din bok öppnade den dörren igen, jag har saknat läsning!!”

Jag har ibland skämtat att min debut kan vara en gateway drug för mycket hårdare substanser. Börja med att läsa min bok så kommer du garanterat att hitta läslusten. Eller ja, beror ju så klart på vem du är, enligt en recension så är min bok inte särskilt lockande alls: “Snabbläst har folk beskrivit den som. För mig tog det två dagar att läsa första 30, sidorna. Sen ville jag ge upp: varför öda tid på dålig litteratur när det finns så mycket bra?” Så ja, inte en bok för alla. Precis som ingen bok är det. Vill du läsa fler dåliga recensioner på min bok hittar du dem här, eller varför inte ta till dig några hyllningar också?

lyckligförfattare.jpg

Under min releasefest för Vad heter ångest på spanska? hade jag en frågesport där en av frågorna löd så här: Vad är bokens lix-index (läsbarhetsindex)? a) 29 = mycket lättläst, barnböcker, b) 36 = lättläst, skönlitteratur, populärtidningar, c) 43 = medelsvår, normal tidningstext. Den frågan hade ingen rätt svar på. Bokens lix-index är nämligen 29! Det fick jag reda på genom att klistra in hela romantexten i en Lix-räknare.

Någon som är ute efter att skapa stor romankonst skulle kanske bli förnärmad om den egna romanen skulle klassas lika lättläst som en barnbok, själv blev jag bara glad. Det betyder ju att boken är tillgänglig också för personer som inte har lika lätt att läsa som just jag.

Det bekräftades än en gång i dag. Jag blev nämligen taggad i ett Instagram-inlägg som ledde mig till den här recensionen. Utöver de superfina orden i bloggen hade läsaren skrivit följande på Instagram: “Detta är mitt personliga rekord. Jag har nog aldrig tidigare läst slut en bok på under två veckor.” Ja vet ni, det gjorde mig himla glad! Ännu gladare är jag att min bok som nu i dagarna fyller två år fortfarande hittar nya läsare!

Hurdan är du som läsare? Föredrar du lättläst eller mer litterära romaner?