En månad till EU-valet

En månad till val! “Va?”, tänker du kanske nu. Vi röstade ju just! Ja, det gjorde vi men nu är det dags för ett nytt val. Nämligen EU-valet där vi väljer ledamöter till Europaparlamentet för de följande fem åren. Det är alltså det gäng som vid sidan om Europeiska unionens råd är den ena lagstiftande institutionen inom EU. Med andra ord fattar europaledamöter beslut om lagar och förordningar som medlemsländerna följer.

Valdeltagandet i EU-valet är skamligt lågt i Finland och övriga Europa. I förra valet för fem år sedan röstade under 40 (!) procent av de röstberättigade. Det är alltså en minoritet som bestämmer om vem som ska styra och ställa i EU. Så vill vi väl inte ha det?

EU-valet är överlag ett val som de flesta, inklusive jag, inte har jättebra koll på. För fem år sedan intervjuade jag statsvetaren Teija Tiilikainen för Addeto. Då sa hon bland annat: “Politiken har upplevts avlägsen. Det att Finland ”bara” har 13 meppar (representanter) ger också en felaktig bild av påverkningsmöjligheterna.”

Eftersom jag är en sann vän av demokrati och val vill jag göra en liten fortsättning på min valskola som jag hade inför riksdagsvalet. Den här gången intervjuar jag en av mina vänner, Mia Haglund, som ställer upp i EU-valet. Mia har ställt upp i ett antal val och jag har följt med kampanjarbetet från nära håll. Det är tufft och tidskrävande, men Mia brinner verkligen för politik och vill jobba för ett bättre samhälle för alla. Därför valde jag att göra en intervju med Mia där hon bland annat förklarar varför vi ska bry oss om EU-valet.

Foto: Unsplash

Foto: Unsplash

EN INTERVJU MED MIA HAGLUND

Varför ställer du upp i EU-valet?

Utmaningar som klimatförändringen och människors behov av rörlighet kan endast lösas med hjälp av internationellt politiskt samarbete. Jag ställer upp i valet eftersom jag är intresserad av internationell politik, vilket jag också arbetar med som generalsekreterare för Nordisk grön vänster, en organisation som samlar alla nordiska vänsterpartier. Det enda sättet att tackla klimatförändringen är att samarbeta över gränser.

En annan orsak är att jag anser att vi behöver en motkraft till högerpopulismen. Vi behöver politiker som kräver öppna gränser, bättre fördelningspolitik och har en human människosyn.

Hur ser kampanjarbetet ut?

I EU-valet är hela landet samma valkrets vilket innebär att kandidater måste göra kampanj överallt. Det är en stor utmaning, speciellt ekonomiskt. För min del kommer jag att resa främst i trakten Helsingfors-Åbo-Tammerfors-Jyväskylä, ordna evenemang, dela ut valmaterial och försöka få uppmärksamhet via sociala medier.

Finland är ett ganska litet EU-land – hur mycket kan vi påverka?

Alla politiker i EU-parlamentet har samma mängd röster – en. Mer än vilket land du är ifrån påverkar dina kunskaper att få till politiska allianser och samarbete hur mycket du påverkar i parlamentet. I parlamentet arbetar politikerna i politiska grupperingar, precis som i nationella parlament, och där är det också möjligt att vara inflytelserik på egna meriter oberoende vilket land man är ifrån. Finland har haft många uppskattade parlamentariker och kommer förhoppningsvis att ha det i fortsättningen också.

mia ulkona-4.jpg

Vilka är de viktigaste frågorna för EU de följande fem åren?

De viktigaste frågorna kretsar kring hejdandet av klimatförändringen och ökandet av jämlikhet både inom länderna och mellan länderna. Europa behöver en grön omställningsplan, i stil med Green New Deal som diskuteras i USA, som kombinerar klimatpolitik, ekonomisk politik och arbetsmarknadspolitik.

Fri rörlighet är en annan fråga som kommer att vara på agendan. Det är viktigt att fortsätta hålla fast vid fri rörlighet mellan EU-länderna, men också att lyfta fråga hur vi ska kunna få tryggare vägar till Europa från andra världsdelar. Att Medelhavet numera är en massgrav är en otrolig skam som kommande generationer kommer att ställa oss till svars för. Europas lösning kan inte vara att betala Turkiet och Libyen att ta hand om folk på flykt, däremot måste vi öka vår kapacitet att ta emot människor. I och med klimatförändringen kommer allt fler att behöva lämna sina hem, så detta är inget fenomen som kommer att gå om, tvärtom kan vi lösa många kommande konflikter på förhand om vi tar tag i vår gränspolitik nu.

Vi hade just riksdagsval, hur ska vi engagera folk att rösta nu igen?

Det var ett stort engagemang kring klimatfrågan under riksdagsvalet. EU-valet är ett ännu viktigare klimatval, vilket borde få alla att bli intresserade. Det är vår allas uppgift att engagera varandra, så tack för att du gör det Kugge genom att uppmärksamma valet på bloggen!

***

Jag hoppas Mias svar inspirerar dig till att rösta i EU-valet och läsa på om kandidater och framförallt partier som känns rätt för dig. Det mest spännande är att hela Finland är en och samma valkrets, vilket betyder att du kan rösta på en kandidat från grannbyn eller nån från helt andra ändan av landet!

Så vad säger du? Ska du rösta i EU-valet? Kommentera eller klicka på hjärtat i så fall!

Jag förstår verkligen inte

Jag bläddrar i mitt Facebookflöde och ser att Hufvudstadsbladet har delat en intervju med Maria Ohisalo, en av röstdrottningarna i riksdagsvalet. Ohisalo är forskare och har bland annat forskat om brödköer och fattigdom och verkar på många sätt som en otroligt smart, kunnig och påläst politiker. I artikeln säger hon bland annat: “Viktiga ämnen för den kommande valperioden är till exempel frågor kring mänskliga rättigheter och hur klimatet kommer att behandlas. Tas det på allvar? Också utbildningsfrågan är viktig med tanke på alla nedskärningar under föregående period.”

Men sen i slutet av artikeln står det “de gröna kvinnornas framgång ser Ohisalo som ett tecken på att tiden är inne för mer feministisk och grön politik” och reaktionerna låter inte vänta på sig. En massa människor beklagar sig och förfäras på Hbl:s Facebooksida. Det finns kommentarer som “Nej bevare oss väl från en dylik katastrof!” och “Snälla rara förstör inte Finland med dessa tokar!!”

P1010886.jpg

Jag vet inte ens varför jag blir upprörd men liksom jag förstår verkligen inte? Här har vi en påläst politiker som vill att de som har det allra sämst ställt i Finland ska få det bättre och samtidigt vill hon rädda klimatet. Uppenbarligen är det en katastrof. Som sagt: jag förstår verkligen inte. Måste väl sluta läsa kommentarsfält för medier, för när har det nånsin funnits ett vettigt kommentarsfält?!

Jag lugnar nerverna med att tänka på min kommande interrail som jag ska göra i juni! Det ska bli så roligt, bokade just färja över från Vasa till Umeå och hotell i Stockholm. Dessutom lyckades jag redan boka in dejt med några författarkollegor som bor i huvudstaden. Och så ska jag så klart till Lund för att hälsa på världens bästa Charlotte. Bilden här i inlägget är från Lund i maj i fjol. <3

Två dagar efter val och final

Söndag kväll var minst sagt spännande. Samtidigt som resultatet från förhandsröstningen publicerades släpptes pucken i VM-hockeyfinalen ner på isen. Kändes som att Finland krigade på två arenor om väldigt olika saker och jag följde med från två olika skärmar. I hockeyn blev det först en guldmedalj, men efter att målet inte godkändes och Finland till slut förlorade på straffar fick de otroliga spelarna nöja sig med en silvermedalj.

Lite så kändes det faktiskt med riksdagsvalet. De rödgröna partierna fick fler röster och mandat än i förra valet, ledamöterna är yngre än tidigare (om än medelåldern bara sjunkit med ett år) och 92 av 200 ledamöter är kvinnor – alltså historiskt många! Men på samma sätt som i hockeyn gled guldet ur fingrarna på Finland. Sannfinländarna blir näst största parti och de ligger tillsammans med Socialdemokraterna och Samlingspartiet inom samma procentenhet. Alltså finns det inte någon riktigt tydlig valvinnare.

Men jag väljer att fokusera på det som är bra – alltså fler kvinnor och framgång för både Vänsterförbundet och De gröna – i stället för att oja mig och voja mig över Sannfinländarna. Tyvärr ser trenden i Europa (och världen) ut så att högerpopulismen är på frammarsch. Jag kollade faktiskt att Sannfinländarna nu fick nästan exakt lika många röster (i procent) som Sverigedemokraterna i det svenska riksdagsvalet i höstas. Det är uppenbart att det är många som av en orsak eller annan vill rösta på den politik de för och jag hoppas att vi i stället för ökad polarisering kunde se ett samhälle där alla anser att mänskliga rättigheter och jämställdhet är viktiga. Det är en lång väg att gå, men inte omöjlig. Utbildning har en stor roll och det är viktigt att samhället tar hand om de allra svagaste och de marginaliserade.

upload.jpg

Det ska i alla fall bli spännande att följa med regeringsbildningen. Hur kommer vår regering att se ut? I Svenska Yles valvaka slängde professor Göran Djupsund fram en tanke om att De grönas Pekka Haavisto eventuellt kunde bli statsminister, men vi får se vad som händer. Tråkigt lär det i alla fall inte bli, åtminstone om en råkar vara en politik- och samhällsnörd som jag.

Och ni som är oroliga över vad som hänt med alla skrivrelaterade inlägg så lovar jag att det är på väg! Hela april har varit rätt kaotiskt hittills och jag ser verkligen fram emot lite påsklov. Har bokat in en staycation åt Markus och mig och ser fram emot fluffiga hotellakan, god frukost och tid att bara vara och förhoppningsvis läsa en roman. Men före det ska vi en sväng till lande för traditionell påsklunch. Jag har lovat ta ansvar för efterrätt, grönsaker, djävulsägg och en skagenröra. Picklade just rödlök för första gången i mitt liv och tänkte att det passar väl bra med skagen? Sjukt lätt ju, så nu undrar jag mest varför jag aldrig gjort det tidigare?

Vad har du för påskplaner? Och vad tror du, en hurdan regering kommer Finland att få? Jag hade hoppats på Sdp, Gröna, Vänstern och Sfp men tyvärr räcker det inte till majoritet. Och i ärlighetens namn kan det ju bli helt hur som helst. Kommer att knarka nyheter de följande veckorna!

Kugges valskola del 4: Det här diskuteras inför valet

Med bara en vecka kvar till riksdagsvalet tycker jag att diskussionen inför varit rätt så lam. Kommer alla att slå in extra växel nu eller kommer det att fortsätta så här? Nå oberoende så tänkte jag att vi i den här veckans valskola kunde kolla på ett antal teman som lyfts fram i de olika partiernas valprogram. Det var faktiskt rätt så intressant att läsa igenom valprogrammen – vissa program är väldigt detaljrika medan många är fyllda av floskler och något jag läser som tomma ord. Men bland annat det här handlar valprogrammen om:

Kugges valskola (2).png

Klimatkrisen
De flesta partier är eniga kring att Finland måste ta en aktivare roll i att stävja klimatuppvärmningen. Det diskuteras bland annat högre skatter på kött, vägtullar, att sluta med fossila bränslen och mycket mer. I mångas valprogram står det att Finland ska vara koldioxidneutralt under 2030-talet.

Basinkomst
Några partier föreslå en basinkomst till alla som skulle ersätta till exempel studiestödet och andra bidrag. Ett basinkomstförsök som gjordes i Finland har visat att försöket inte ökade på sysselsättningsgraden hos långtidsarbetslösa, men däremot steg deras livskvalitet.

6 + 6 + 6
Familjeledighetsreformen har varit på tapeten redan en längre tid. Ett förslag är 6 + 6 + 6-modellen som innebär att varsin förälder ska vara 6 månader föräldraledig och det tredje halvåret får paret själv komma överens om hur det fördelas. De som förespråkar modellen anser att det här leder till jämställdhet mellan föräldrarna men också på arbetsmarknaden.

Translagen
Translagen i Finland släpar efter lagstiftningen i andra europeiska länder. Med en ny lag skulle man skilja mellan den medicinska och juridiska processen för att byta kön. I dag kräver ett juridiskt könsbyte en medicinsk utredning.

Invandring
En del partier anser att Finland absolut inte ska ta emot fler invandrare, andra pratar om att vi måste bli bättre på att integrera invandrarna när de väl anländer och bland annat se till att det blir lättare att få ett jobbtillstånd.

Utbildning
Den förra regeringen lovade att inte göra nedskärningar i utbildningen, men det gick ju inte riktigt så. Inför det här valet diskuteras utbildning ur flera olika synvinklar. Bland annat funderar man på att göra andra stadiet (alltså gymnasium eller yrkesskola) obligatoriskt. Det talas också om att studiestödet borde indexhöjas och att inkomstgränsen bli mindre strikt. Många partier lovar (efter förra regeringens nedskärningar) mer pengar till utbildningen. Det snackas också mycket om livslångt lärande i många valprogram.

Hälsovård
Efter att den stora social- och hälsovårdsreformen föll tidigare i vår fortsätter diskussionen om hur Finland på bästa möjliga sätt kan erbjuda hälsovård åt alla – ska vården privatiseras eller ej? I Österbotten är den stora snackisen om Vasa centralsjukhus ska få omfattande jour eller ej. Det ska nästa riksdag ta ställning till. Också åldringsvården har varit mycket på tapeten i och med att det uppdagats många fall där vården varit undermålig och där de äldre inte tagits hand om.

***

Ja bland annat det här pratar partierna om i sina valprogram. Vilka frågor är viktigast för dig? Har jag glömt en viktig snackis? Om du fortfarande funderar på vilket parti du ska rösta på rekommenderar jag att du bekantar dig med de potentiella partiernas valprogram – vad säger de om de frågor som är viktiga för dig?

Med bara en vecka kvar till valet är jag också otroligt nyfiken: ska du rösta i valet och vet du redan vem din röst ska gå till? Jag velar fortfarande men tror nog att jag vet vartåt det lutar. Men jag ska läsa på mer om partierna och helt enkelt väga de frågor jag uppfattar som viktigast. Och så ska jag absolut kolla Svenska Yles valdebatt i morgon!

Läs också!
Kugges valskola del 1: Vi har inte personval i Finland
Kugges valskola del 2: Läs, ta reda på och lär dig
Kugges valskola del 3: Så här röstar du

Kugges valskola del 3: Så här röstar du

Spänningen stiger, bara två veckor till riksdagsvalet! Och nästa vecka inleds förhandsröstningen. Därför ska dagens inlägg i valskolan handla om hur det går till i praktiken när en ska rösta. I Finland är det sist och slutligen otroligt lätt att rösta så att låta bli på grund av lathet är den sämsta orsaken av alla. Jag hoppas verkligen att valdeltagandet ska bli högre i det här valet, men det lär väl ligga runt klassiska 70 procent. Tänk att 30 procent låter bli att rösta? Jag förstår verkligen inte det. I praktiken betyder det att en röst egentligen är värd mer än en röst, eftersom så många inte röstar. Men nu till det praktiska!

Kugges valskola.png

Förhandsröstning
Förhandsröstning är möjlig 3–9.4 i Finland och 3–6.4 utomlands. I Finland kan du förhandsrösta på alla ställen där förhandsröstning ordnas. Det enda du behöver med dig är ditt ID (till exempel körkort eller pass). Om du inte har möjlighet att rösta under valdagen den 13 april eller tror att du inte hinner ska du förhandsröta för att kunna lägga din röst. Här finns en lista över alla förhandsröstningsställen i Finland. Befinner du dig utomlands brukar förhandsröstningen ske på finska ambassaden.

Brevröstning
Från och med riksdagsvalet 2019 är det möjligt att brevrösta vid finska val. Det betyder alltså att om du bor utomlands kan du välja att brevrösta i stället för att gå till en ambassad. Kanske du bor på en ort eller i ett land där det inte finns en ambassad i närheten? Då är brevröstning ett superbra alternativ. Läs mer här.

aanestyslippu-eduskuntavaalit-2019-400px.jpg
Skärmavbild 2019-03-31 kl. 14.50.05.png

Röstning under valdagen
Hurra, det är den 13 april och du får ta del av den demokratiska processen genom att rösta i val! Du behöver inte anmäla dig på något sätt och det enda du behöver ha med dig är ett ID. Under valdagen kan du endast rösta i din egen vallokal. Om du vill kan du ha med dig lappen om anmälan om rösträtt, men det är inte nödvändigt. På den lappen står också vilken vallokal du ska rösta i. Vallokalerna håller öppet klockan 9–20.

Vad skriver du på röstsedeln?
På röstsedeln bör du endast skriva numret på den kandidat din röst går till (men kom ihåg att din röst i slutändan alltid går till partiet!). Listan över alla kandidater i din valkrets finns inne i röstningsbåset så du behöver inte komma ihåg numret utantill. Skriv siffran tydligt och enligt de regler som finns för siffrorna. Om det finns något annat på valsedeln såsom en teckning eller ett “lycka till” kommer din röst att slopas – alltså skriv eller teckna inget utöver numret. Du kan få en ny valsedel om du av misstag skrivit fel eller är osäker på om siffran är läslig. Om du känner att ingen är värdig din röst kan du också rösta tomt, då skriver du helt enkelt inget på valsedeln.

 
lippu-uurnaan.jpg
 

Vad händer sen?
När du är färdig i röstningsbåset viker du ihop valsedeln så att siffran inte syns för någon annan och går ut till valförrättaren vid valurnan. Hen stämplar din röst och sedan lägger du din röst i valurnan. Grattis! Du har röstat i ett val, festligt eller hur?

Rösträkning & resultat
Resultatet från förhandsröstningen offentliggörs vid klockan 20 när vallokalerna stängt och sedan pågår rösträkningen hela kvällen. Själv brukar jag följa med Svenska Yles resultatkväll för att ta del av analyser och diskussioner och rekommenderar att du gör samma om du är det minsta nyfiken. Du kan också följa med läget på nätet och se om din egen kandidat blir invald. Jättespännande!

Nu återstår bara frågan: ska du rösta?

Läs också!
Kugges valskola del 1: Vi har inte personval i Finland
Kugges valskola del 2: Läs, ta reda på och lär dig

Kugges valskola del 2: Läs, ta reda på och lär dig

Det är söndag igen, vilket betyder att det är dags för del två i min valskola. Den här gången tänker jag länka vidare till klokskap på internet och framförallt några mediekällor jag tycker är riktigt bra. En bra grej med media är nämligen att mediernas uppgift är att bevaka och informera medborgare om vad som pågår i samhället – och extra mycket nu i valtider.

Som jag skrev senast så kräver det lite tid och intresse av dig om du vill sätta dig in i politik och de frågor som diskuteras inför valet. Du behöver inte förstå allt (det gör nog ingen), men läs på speciellt i frågor som är viktiga för dig. Ju mer du vet vad partierna står för, desto enklare är det för dig att fatta beslut kring vem du ska rösta på – och kom ihåg: det kommer inte att finnas ett parti som fyller alla dina krav, så fokusera på några av de viktigaste frågorna för dig för att lättare navigera fram partier och ideologier. Nu dags för länkarna!

Kugges valskola.jpg

Registrerade partier i Finland
För tillfället har vi 19 registrerade partier i Finland. Via listan (rubrikens länk) hittar du länkar till alla partiers webbsidor. På ett enskilt partis webbsida kan du läsa mer om partiets politiska ideologi och vad partiet vill jobba för under de följande fyra åren. Välj ut de partier du kunde tänka dig att rösta på och läs mer om deras vallöften.

#femtioelvafrågor
Svenska Yle ställer aktuella frågor till experter inom olika områden. Här finns frågor om kärnkraft, Östersjön, svenskans ställning i Finland, håller partierna vad de lovat, hur ser utbildningen ut i framtiden och mycket mer. Du kan också själv skicka in en fråga om du undrar över något.

Vad står ditt favoritparti för?
Hufvudstadsbladet har gjort en kort och tydlig sammanfattning över de nio (största) partierna som är med i tidningens valkompass. Här får du en snabb uppfattning vad partierna står för och kan läsa mer om hur de svarat i valkompassen. Passa också på att göra den pedagogiska valkompassen som för varje fråga förklarar vad det handlar om – det finns argument både för och emot.

Så fixar du 2019
Niklas och Tino på Svenska Yle pratar med unga väljare som får rösta i sitt första riksdagsval. Vilka frågor är viktiga för dig? Killarna gör korta och rätt så roliga videor där de snackar om aktuella teman med unga. Hittills har det bara kommit två avsnitt men jag antar att fler är på kommande!

Valdebatt på svenska
Måndagen den 8 april ordnas den stora valdebatten på svenska på Yle Fem och Arenan. Eller egentligen är valdebatten tvåspråkig, men textas till båda språken. Utöver partiledarnas svar kan du också ta del av två statsvetares kommentarer. Överlag bjuder Svenska Yle på mycket bra innehåll som jag varmt rekommenderar (all information finns när du klickar på länken och orkar scrolla ner till den svenska biten).

***

Sedan lönar det sig absolut läsa lokaltidningar och lyssna på de regionala sändningarna i Vega för att få veta mer och till exempel ta del av mer lokala valdebatter – vad är aktuellt i just din valkrets? Och som jag redan uppmanade förra veckan: ta kontakt med partier och kandidater du kunde tänka dig att rösta på. Ställ dem kniviga frågor och nöj dig inte med luddiga svar.

Har du någon bra eller intressant länk du vill dela med dig? Kommentera gärna så sprider vi informationen. Det här var den här söndagens valskola, vi fortsätter i demokratiska tecken nästa veckas söndag igen! Ställ också gärna frågor eller skriv önskemål om det är något specifikt som du vill att jag ska ta upp här i valskolan.

Läs också!
Kugges valskola del 1: Vi har inte personval i Finland

Kugges valskola del 1: Vi har inte personval i Finland

I dag är det exakt fyra veckor till riksdagsvalet i Finland och därför tänkte jag inleda med egen valskola här på bloggen. Sammanlagt tänker jag mig fyra inlägg varav det sista publiceras under valdagen och hoppas ni tycker det är kul! Själv anser jag att demokrati är otroligt viktigt – och bästa sättet att få demokratin att blomstra är att så många medborgare som möjligt röstar i val.

I senaste riksdagsvalet låg valdeltagandet (alltså hur många röstberättigade finländare som röstade i valet) på 70,0 procent. Det här innebär att 30 procent av finländarna låter bli att rösta! Jag tycker att det är skamligt. Många förklarar det med att de inte förstår sig politik, inte litar på politikerna eller att det ändå inte spelar någon roll. Men grejen är att val är ett ypperligt sätt för oss medborgare att påverka. Hur vill du att Finland ska se ut om fyra år? Eller om tio, tjugo, trettio år? Det är nu vi lägger grunden för framtiden och ett otroligt bra sätt att påverka är att rösta i riksdagsvalet.

En grej som däremot stör mig i finländsk politik är att vi (både partier och ofta media) lägger väldigt mycket vikt vid de individuella kandidaterna eftersom det i mångas ögon ser ut som om vi skulle ha personalval i Finland, men faktum är att vi inte har det. Vi röstar visserligen alltid på en person (och skriver ner numret till just den kandidaten på vår valsedel), men i praktiken går din röst alltid till partiet.

Därför ska du alltid utgå från parti, inte kandidat när du väljer vem du lägger din röst på. Många partier försöker ha en bredd bland sina kandidater och åsikterna kan skilja sig väldigt mycket, men de flesta riksdagsledamöter är ändå tvungna att rösta enligt partiets linje – vilket betyder att den där otroligt trevliga personen från parti X kanske inte alls kan föra den politik hen lovat om det inte överensstämmer med den politiska linjen för resten av partiet.

kuggesvalskola1.png

Men hur ska du veta vilket parti du ska rösta på? Här kommer fem tips:

1. Vad är viktigt för dig?
Fundera på din ideologi och värdegrund. Vilka frågor är viktiga för dig? Vill du kämpa mot klimatförändringen, för pälsnäringen, för arbetslösa, för mer jämställd föräldraledighet, för mer eller mindre privatbilism, mer eller mindre invandring, för grundinkomst, för eller mot privatisering av hälsovården eller högre studiestöd och inkomstgräns? Läs på om de partier du tror att kunde ligga nära ditt hjärta. Representerar de en politik du står för?

2. Rangordna dina värderingar
Det finns inte ett parti som kommer att motsvara alla dina värderingar så börja med att göra en topp tre över dina värderingar – vilka frågor tycker du att är viktigast för Finland under de kommande fyra åren? Vad tycker du är mest akut? Vad måste riksdagen åtminstone beakta?

3. Jämför partierna
Jämför partierna med varandra. Vilket eller vilka partier ligger närmast dina viktigaste värderingar? Välj ut två eller tre partier du kunde tänka dig att rösta på och läs på mer om deras vallöften – vad vill de jobba med under följande riksdagsperiod? Känns de frågorna rätt för dig?

4. Vilka kandidater ställer upp?
Börja sedan kolla närmare på hurdana kandidater som ställer upp i din valkrets i de mest aktuella partierna. Känner du någon som ställer upp för ett parti du kunde tänka dig rösta på? Kontakta hen och fråga vad hen vill jobba för och varför du borde rösta på hen? Om du inte känner någon kan du läsa mer på kandidaternas webbsidor eller träffa dem på stan (många gör väldigt aktiv kampanj och träffar gärna väljare).

5. Partiet först och tänk själv
Kom ihåg att politiker säljer in sin ideologi till dig och ta allt med en nypa salt. Tänk själv, ifrågasätt och prata med andra. Det viktigaste är att du försöker hitta en kandidat från ett parti som motsvarar dina värderingar bäst och som du gärna lägger din röst på. Kom ihåg: partiet först, kandidat sen!

Usch vad mycket jobb det låter som, tänker du kanske nu. Och ja, det tar en viss tid att sätta sig in i politik, men det är inte omöjligt. Därför tycker jag att det enklaste sättet är att fundera på din egen värdegrund, på vilka frågor som är viktiga för dig och ett hurdant Finland du vill leva i. Om du är väldigt privilegierad (som jag) tycker jag det också är viktigt att utgå från dem som har det sämre än du – kanske det finns en fråga du inte ens tänkt på men som är viktig för personer i sämre socioekonomisk ställning än du?

Personligen väljer jag också så gott som alltid att lägga min röst på en ung person, helst kvinna, eftersom jag tycker att vi behöver fler kvinnor och unga människor i politiken. I den nuvarande riksdagen är 117 av ledamöterna män och 83 kvinnor (trots att det var fler kvinnor än män som röstade i valet 2015) och medelåldern är 51 år (den yngsta ledamoten är 28 år, den äldsta 78).

Ett jättebra sätt på vägen att hitta rätt parti och kandidat är att fylla i en valkompass (eller kandidattest som det också heter). Själv blev jag positivt överraskad av Hufvudstadsbladets valkompass eftersom fokus faktiskt ligger på partier – den ger inte alltså förslag på kandidater utan just partier. Ett stort plus är att det också finns en kort förklaring invid varje fråga. Vet du inte riktigt vad frågan handlar om kan du läsa mer. Däremot saknas de mindre partierna i den. Också Yles valkompass kändes rätt bra och kan ge dig en fingervisning gällande vart det pekar. Där får du också se hur just din riksdag skulle se ut och kan läsa mer om kandidaterna.

Och om du röstar i Helsingfors valkrets (som jag) vill jag uppmärksamma dig på att de små partierna (Djurrättspartiet, Feministiska partiet, Liberalpartiet och Piratpartiet) ingått valförbund – det betyder alltså att alla rösterna räknas ihop till en gemensam pott och det kan hända att din röst gynnar ett annat parti än det du ursprungligen röstat på. Läs mer om vad det innebär. Om du inte riktigt förstår hur rösterna räknas har Svenska Yle en väldigt tydlig (men något märkligt viskande) förklaring på hur det d’Hondtska systemet fungerar.

Känns det här knepigt? Är något oklart? Har du frågor eller önskemål kring kommande teman i min valskola? Klicka gärna på det lilla hjärtat om du tyckte att det här var en bra idé och så fortsätter vi i demokratiska tecken nästa veckas söndag igen!