Årets sista horrorvecka

Alla som läser den här bloggen har fattat det: den här hösten har (igen) varit jobbig, men snart är det slut på jobbigheten! Den här måndagen är nämligen årets sista riktigt jobbiga måndag, redan nästa vecka lättar det och jag längtar så! I dag pratade jag en stund i telefon med Jennifer och hon frågade hur det går. Jag sa att jag är trött och sur – härlig människa att prata med alltså (sorry!). Så without further ado ska jag gå in på veckans planer!

Måndag:
Kaosdag med tusen olika saker. Sedvanlig måndagsfrukost på kontoret, skrev färdigt tre artiklar, blev videointervjuad för Molempi parempi-projektet jag gjort översättningar för, gjorde slutkorr för en broschyr som gick i tryck i dag (äntligen!), hade ett lunchmöte med en ny kund som antagligen blir ett återkommande projekt under våren, började med en översättning och lugn yoga på kontoret. I kväll ännu handbollsträning.

Tisdag:
Morgonyoga, skriva en offert, översättningsarbete, manusfix, en hel del mejl, match på kvällen.

Onsdag:
Översättning, spännande lunchmöte (berättar mer på onsdag), julglögg på SLS. Ska också byta mina två låneklänningar till nått nyt och spännande!

Torsdag:
Översättning, småfix med artiklar och lunch med mina Berlinkompisar Minna och Martin som är i Helsingfors. Kanske gymma/träna om jag orkar.

Fredag:
Deadline för ett antal texter och översättningar, skriva fakturor och göra allt halvfärdigt klart. Tänker njuta sååå av fredagens after work på kontoret. Och så somnar jag antagligen vid 22, haha.

Lördag & söndag:
En fest på lördag kväll och kanske match söndag (om jag behövs). Eller så ligger jag hela helgen i soffan och läser, totalförstörd av hösten haha.

upload.jpg

Som det kanske märks så försöker jag klämma in så mycket jobb i början av veckan för att jobba undan allt så fort som möjligt. Och som jag nu lärt mig: jag vet aldrig vad som händer i slutet av veckan så bäst att inte slappa i början av veckan. I bästa fall kan jag ta det riktigt lugnt i slutet av veckan eller i ekonomiskt bästa fall dyker det upp nytt jobb.

Livet som företagare och frilansare alltså. Inte är det tråkigt i alla fall! Vad tycker du förresten om de här veckorapporterna? Är det för detaljerat? Är det tråkigt? Är det intressant? Funderar på om jag ska fortsätta med det här i januari eller ej. Tryck på hjärtat eller kommentera om du tycker det är najs. Gillar du inte det får du också så klart kommentera.

Och så hoppas vi alla att jag snart är en lite gladare och mindre stressad version av mig själv. Vill liksom bli riktigt ivrig över något (typ vad som helst), men nu är jag för trött för det. Kan du inte berätta vad du blev riktigt ivrig över senast så kanske det smittar lite?

Hösten som alltid blir stressigare än jag tänkt mig

 Foto: Nadia Heiniö/Wonderland.

Foto: Nadia Heiniö/Wonderland.

I går när jag skulle köra iväg till matchen funderade jag på vad jag gjort vardagskvällarna förra veckan. Jag kom inte på det. Liksom noll aning om vad jag sysslade med förra veckan. När jag kom hem kollade jag i kalendern – jag var ju i Åbo men det klarade jag inte av att komma på just där och då i bilen.

Skulle det här ske oftare skulle jag bli orolig och fundera på om jag jobbar för mycket, men just i går var jag bara otroligt trött. Att göra tre intervjuer på raken i sammanlagt två timmar och skriva typ 20 sidor anteckningar för hand gör nog vem som helst lite slö i skallen. Trots det kan jag ändå inte förneka att hösten varit jobbtung. Som jag skrivit tidigare här på bloggen så kommer jag att göra ungefär hälften (!) av årets fakturering på årets tre sista månader. Det här syns också i Toggl där jag registrerar mina arbetstimmar.

Skärmavbild 2018-12-04 kl. 21.04.07.png

För någon med ett “vanligt” jobb kan jag tänka mig att mängden timmar i oktober och november kanske inte är så imponerande – under oktober som varit årets mest hektiska månad har jag inte jobbat mer än 35 h per vecka i medeltal. De flesta jobbar 40 timmars veckor så vad gnäller jag?

Eftersom jag inte har några kontorstider får jag själv välja hur jag jobbar och är för det mesta väldigt effektiv. Till exempel i dag har jag togglat (bra verb, eller hur?) knappt fyra timmar men under de fyra timmarna har jag korrläst en broschyr, skrivit och skickat en faktura, mejlats med diverse personer, skrivit utkast till tre artiklar och gjort en telefonintervju. Alltså verkligen inte legat på latsidan, men när jag väl sätter i gång gör jag det effektivt. För att orka jobba så intensivt varvar jag så klart med pauser och satt på kontoret i sju timmar. Hade jag inte haft en telefonintervju klockan 16 hade jag antagligen gått hem redan vid 15, den sista timmen satt jag mest och väntade på att klockan skulle bli fyra.

Inför hösten hade jag ju funderat på att eventuellt åka på en resa i november – just för att slippa den här stressiga perioden. Men nu inser jag att det helt enkelt inte skulle vara möjligt. Är jag borta i november skulle det betyda att jag skulle gå miste om en stor del av årets inkomster. Så jag får helt enkelt bita ihop och se till att vara ledig andra tider på året.

Flera månader i år har ju också varit extremt lugna på jobbfronten – det syns mer än tydligt i min Toggl-statistik. Eftersom jag började med Toggl i mars så kan jag inte jämföra med tidigare år, men skulle säga att den här bilden är ganska representativ för hur mitt arbete fördelas. Den lugnare perioden brukar börja i maj och pågår i värsta fall ända till september. För varje år som går så blir jag bättre på att uppskatta när mitt “riktiga” jobb brukar ske och ska därför också försöka planera in skrivperioder till de lugnare månaderna.

upload.jpg

Den här statusen som Facebook påminde mig om i dag fick mig att inse hur mycket bättre jag har det än samma tid i fjol. Då hade jag ungefär lika mycket jobb som nu (om inte mer) men otroligt svårt att skilja mellan fritid och jobb eftersom jag jobbade hemma. Fastän jag jobbat mycket i höst har det ändå varit enklare för mig att lämna jobbet när dagen är slut. I regel har jag inte jobbat hemma på kvällarna och känner inte heller att jag behöver göra det. Så det jag skrev om för ett år sedan på Facebook har blivit min verklighet tack vare att jag nu har en kontorsplats på Wonderland. Om jag för ett år sedan var låtsasnormal har jag blivit “normal” på heltid.

I kväll har jag också njutit av en sällsynthet – en ledig vardagskväll utan något program. Jag har firat med att städa, tvätta kläder och laga mat. Kanske inte speciellt spännande tycker du, men jag tycker det är så otroligt skönt att jag fått hänga hemma utan desto större krav. Dessutom: ungefär två veckor jobb kvar och så borde det mesta vara avklarat och så har jag överlevt ytterligare en jobbhöst.

Jag vet nu egentligen inte vad jag vill säga med allt det här, kanske bara lätta på det här lite trötta hjärtat (eller snarare hjärnan). Vill också väldigt gärna veta hur du jobbar. Brukar hösten vara hektiskt också för dig? Och kommentera gärna om du alls tycker såna här funderingar är intressanta! Jag har förresten en hel del oskrivna inlägg gör bloggen, men de senaste veckorna har jag haft noll extra energi för bloggen, sorry för det! Det betyder ändå inte att jag inte skulle tänka på bloggen och alla er som läser.

Inleder december med jobb jobb jobb

Ännu för några veckor sedan sa jag att “december ser rätt lugnt ut, jag har inte så mycket då”. Nå som det kan (och brukar) gå så har jag plötsligt fått en massa olika uppdrag och känner stressnivåerna stiga, men nog ska jag väl klara av den här veckan också? Efter det borde det vara bara en vecka till med mycket jobb och så lite lugnare tempo mot jul, men vi får väl se hur det blir sen när julen närmar sig! Här kommer i alla fall veckans planer:

Måndag:
Frukost på kontoret, översättning/copywriting av en grej, lunch på Espresso Edge i Kronohagen, möte med en ny uppdragsgivare och ett antal intervjuer med uppdragsgivarens kund på eftermiddagen. Match på kvällen.

Tisdag:
Morgonyoga på kontoret, korrekturläsning av en broschyr jag jobbat med i höst, en telefonintervju samt börja på en översättning. På eftermiddagen är det tänkt att vi ska ha en örhängsworkshop på kontoret (ifall folk har tid att delta).

Onsdag:
Två telefonintervjuer, översättning och skriva artiklar. BodyCombat på kvällen (för första gången på fleeeera veckor!!).

Torsdag:
Finlands självständighetsdag och nationell helg för “normala” arbetare, jag måste antagligen jobba en del men hoppas på lugnare tempo. Borde läsa igenom mitt manus en gång till, blev typ “färdig” med redigeringen i fredags.

Fredag:
Översättning, skriva klart halvfärdiga artiklar och överlag se till att jag gjort det jag behöver göra. Och så det roligaste: den första “riktiga” träffen med min mentoreringsgrupp!

Lördag & söndag:
Sushijul med mitt gymnasiegäng med secret santa och allt, ett 15-årskalas och så en bloggträff.

 Bra text för veckan: Allt är färdigt; det måste bara bli gjort. Foto: Unsplash.

Bra text för veckan: Allt är färdigt; det måste bara bli gjort. Foto: Unsplash.

Ja ja, blir inte en tråkig vecka det här heller, utan full rulle såsom det varit så gott som hela hösten. Just nu är jag så otroligt nöjd över att jag inte gjorde något under hela helgen. Behövde verkligen en lugn helg. Bäst är så klart att jag har en kille som lagar både frukost och middag och skjutsar mig hit och dit. <3

Hur ser din vecka ut? Har du också fullt upp? Brukar ju vara så för många att “allt” måste bli färdigt till julen för att … ja liksom varför? Klart att det finns deadlines för en orsak, men ibland undrar jag om det är livsviktigt att det mesta måste avslutas just före jul. Men å andra sidan är det skönt att kunna släppa allt och fira i lugn och ro utan att ha tusen saker snurrande i huvudet.

Nu ska jag iväg på möte och sen är det full steam ahead hela resten av dagen!

Åbo och redigering på veckans agenda

Sista veckan i november har börjat bra – men jag är glad över att november snart är slut. I morse sedvanlig frukost på mitt coworking-kontor, älskar verkligen det konceptet och så har jag jobbdejtat med Jennifer, alltid lika härligt att hänga med henne! Är så jäkla imponerad över hur mycket hon satsar på bloggen nu. Hon levererar en massa guld hela tiden, är speciellt nyfiken på alla SEO-inlägg, det är verkligen nåt jag borde skärpa mig med. Har du inte koll på SEO ska du börja med att kolla Jennifers blogg! Men vad händer den här veckan då?

upload.jpg

Måndag:
Skrivit två artiklar och korrläst en översättning jag gjorde förra veckan + annat smått och gott. Det trillade också in ett mejl med en förfrågan av en ny uppdragsgivare, alltid lika kul!

Tisdag, onsdag & torsdag:
Jag ska till Åbo! Spontanbokade tågbiljetter till min LittSkap-kompis Christa. Planen är att vi ska skriva/redigera, pladdra och kanske dricka ett glas vin eller två. Ser så fram emot denna mini break! Blir säkert också en del småjobb vid sidan om, men fokus ska verkligen vara på redigeringen! Jag måste också skriva mina Kulturfonden-ansökningar – jag har ju gjort just det en inte ska göra och lämnat det till sista veckan, urk! Om du missat mina tips för stipendieansökningar hittar du dem här!

Fredag:
Skicka in ansökan ifall jag inte gjort det redan (hoppas det!) och redigera. På kvällen ska jag på en julfest hos en samarbetspartner/kund. Ganska kul egentligen: i fjol hade jag inte en enda “firmafest” att gå på, i år är jag bjuden på två fester hos kunder och så har vi ju en massa program på Wonderland. Tänk hur det ändå kan svänga?

Lördag & söndag:
Ta det lugnt, läsa bok och förhoppningsvis ha tid för att gå på gym, har varit olovligt lite där i höst, blä!

 SEO-stjärnan Jennifer. &lt;3

SEO-stjärnan Jennifer. <3

Så ytterligare en rolig vecka på gång! Ser verkligen fram emot att åka till Åbo och att få hänga med Christa. Hoppas hoppas hoppas också på att jag skulle bli mer eller mindre färdig med min redigering, det har verkligen skett framsteg nu i november. Och än en gång har jag bevisat att det visst finns tid för skrivandet fastän kalendern är “full”.

Också december börjar fyllas av nya uppdrag. Ännu för en vecka sedan var det mer eller mindre tomt i jobbkalendern för december men nu börjar uppdragen trilla in. Det sjuka är att jag kommer att göra över hälften (!) av årets fakturering under perioden oktober–december, beskriver väl ganska väl hur en frilansares ekonomi ser ut …

Jag planerar faktiskt att skriva ett inlägg om en företagares/frilansares ekonomi och gå lite närmare in på hurdana summor jag fakturerar och hur mina utgifter ser ut. Har du några frågor kring det?

Tre månader på Wonderland – fem bästa grejerna med coworking

Michaela LR-0324.jpg

Reklamsamarbete med Wonderland

För tre månader sedan fattade jag att av de bästa och viktigaste besluten under min företagarbana. Då bestämde jag mig för att börja jobba på ett coworking-ställe. Jag hade läst om Wonderland i ett mejl och blev nyfiken. Jag fyllde i ett formulär på webbsidan och blev genast uppringd och fick frågan när jag kunde komma och hälsa på. Efter en rundtur med en av Wonderlands medarbetare var jag såld och skrev direkt på ett kontrakt. Nu tre månader senare kan jag bara säga att jag är så lycklig över att jag gjorde det.

I höst har jag frilansat i 6 (!!) år och ända fram till den 22 augusti 2018 har jag alltså jobbat hemifrån eller från diverse kaféer. När jag tänker på det nu känns det helt sjukt. Liksom vad tänkte jag? Vad?! Nå det fanns ju en hel del som gjorde min fundersam.

En stor fråga har varit kostnaden. Hittills har jag inte känt att det känns värt att betala flera hundra euro per månad för ett arbetsrum. Mina inkomster är aldrig säkra och några hundralappar per månad blir snabbt flera tusen euro per år. Vill jag verkligen lägga så mycket pengar på något jag egentligen inte “behöver”?

wonderland coworking.jpg

Ett annat problem har varit att jag tidigare inte hittat ett ställe eller en lösning som känts rätt för mig. Jag ville inte “bara” hyra ett rum eller sitta på ett opersonligt ställe med kostymnissar. När jag jobbade för ett svenskt företag satt jag på ett kontorshotell och det måste vara en av de tråkigaste upplevelserna i mitt liv. Först satt jag så gott som ensam och när jag till slut fick en “kollega” var det en person som babblade oavbrutet. Nåt sånt ville jag absolut inte betala för.

Under de senaste åren har jag ändå med jämna mellanrum börjat sakna ett arbetsrum, kollegor och en gemenskap, men jag har inte hittills känt mig lockad att faktiskt börja betala för det – just för att jag inte hittat rätt.

Men nu har jag gjort det! Plötsligt har jag folk att snacka strunt med vid kaffemaskinen, jag har lunchsällskap, någon att dricka afterwork-vin med på fredagar. Förra veckan frågade en av mina nya kollegor om jag vill hänga med till gymmet med henne. JAAAA svarade jag.

Själv har jag en flex-plats, vilket betyder att jag får sitta var jag vill. Men det finns också en hel del som hyr egna kontor här. Jag trivs på min flex-plats och har inte behov av något eget kontor. Jag har tillgång till ett skåp där jag förvarar mina grejer och om jag behöver fundera över nåt rullar jag en whiteboard med mig och skissar iväg. När dagen är slut packar jag ihop mina grejer i väskan eller skåpet. Så lätt, så smidigt, så bra!

Michaela LR-0276.jpg

Fem bästa med att jobba på ett coworking-ställe

Under de senaste månaderna har jag flera gånger tänkt på att: Tänk om jag inte hade börjat här? Tänk om jag fortfarande skulle sitta hemma eller på diverse kaféer? Tänk om jag aldrig hade träffat alla de här fantastiska typerna som jag nu kallar mina vänner? Huu! Men varför är det så himla bra här då? Här kommer fem orsaker till att jag just nu är så otroligt nöjd med min arbetssituation.

  1. Tydlig skillnad mellan arbete och fritid

    Jag bor i en etta och att jobba hemifrån innebar att jag alltid var på jobb. Efter att ha börjat jobba på Wonderland känns det som om jag har fått mitt hem tillbaka och när jag är hemma tillåter jag mig själv verkligen att ha fritid och göra vad jag vill.

  2. Kollegor!

    Jag vet inte hur många arbetsdagar i mitt frilansliv som jag suttit tyst för mig själv och högst hälsat på kafépersonalen på lunchen? Jag är en social varelse och trivs med människor runt mig. Det betyder inte att jag behöver pladdra hela tiden, men att bara kunna prata med nån ibland är fantastiskt! Visst har jag haft en hel del jobbdejter de senaste åren men det kräver ofta planering och koordinering, nu dyker jag bara upp på kontoret.

  3. Mer effektivitet

    Hemma kunde jag sitta och scrolla Facebook i flera timmar och hålla på med nåt sorts “låtsasjobb”. Nu när jag är på kontoret jobbar jag och sen går jag hem när jag inte får något gjort eller när jag är klar. Jag känner mig fokuserad och motiverad när jag jobbar här.

  4. Gemensamma aktiviteter

    Varje måndag har vi frukost på kontoret, det ordnas yoga två gånger i veckan, varje fredag har vi afterwork med goda drycker. Det har varit Halloweenfest och blombindning och mycket mer. Och allt det här ingår i min hyra. Var på yoga senast i morse och det var så otroligt skönt.

  5. En arbetsgemenskap

    Fastän jag inte “jobbar ihop” med någon annan här så har jag ändå fått en känsla av att vara en del av nåt större – att vara en del av en gemenskap. Jag sitter inte längre hemma i slitna leggings och låtsasjobbar, utan jag sitter på ett kontor så där som vuxna människor gör. På ett sjukt sätt känner jag mig samhällsvärdig när jag är här? Så där som att mitt jobb plötsligt är mer “på riktigt”.

Egentligen kunde jag skriva hur mycket som helst om det här, men jag vet inte om jag ändå lyckas beskriva hur mycket bättre jag mår här än vad jag mått typ någonsin i mitt yrkesliv?

Jag jobbar fortfarande för mig själv och på mina villkor, men jag är ändå en del av något större.

Michaela LR-0264.jpg

Jag har så länge längtat efter att känna mig mer delaktig i arbetslivet och att helt enkelt ha en fast punkt som inte består av mitt köksbord. När mitt ex jobbade på ett stort IT-företag var jag avundsjuk på deras fester och att de alltid hade öl i kylen som de fick ta av (ja ni hör, jag har stora drömmar, hehe). Nu finns här ingen öl i kylen, men varje fredag bjuds vi på AW-öl så det är nästan samma. Dessutom ordnas det så mycket annat roligt program som jag kan ta del av. Så liksom plötsligt är det här stället mitt jobb?!

När jag började på Wonderland hade jag som målsättning att komma hit ungefär tre dagar i veckan. Jag tänkte att jag säkert vill jobba hemma ibland. Under de tre månader som gått har jag stannat hemma kanske en handfull av dagarna? Jag kommer mycket hellre hit och jobbar än stannar hemma. Förra veckan körde jag faktiskt en hemmadag och det var mysigt, men ändå tycker jag att jag får så mycket mer gjort när jag sitter på kontoret.

 Som om jag skulle äga stället, haha!

Som om jag skulle äga stället, haha!

Blev du nyfiken? Med koden kugge kan du komma och testa jobba här gratis en dag – och som bonus får du äta lunch med mig, hehe! Du kan höra av dig till hello@wonderlandwork.fi så löser det sig. Jag svarar också gärna på frågor om du funderar på nåt. Eller läs mer om coworking och Wonderland (på engelska).

Jag vet att jag låter nästan löjligt lyrisk i det här inlägget, men just så här nöjd är jag över min nuvarande situation. Helt på riktigt! Som sagt, jag har inte ångrat en enda dag. Visst, jag betalar drygt 200 euro + moms varje månad, men just nu känns det nästan som en nödvändig utgift för mitt eget välmående. Och med tanke på hur mycket jag fått känns summan sist och slutligen väldigt liten.

Eller som min kompis sa i våras när jag funderade på det här med kontor: “Tänk inte på vad du förlorar, utan på vad du kan få.” Och jestas vad mycket jag fått!

Alla foton i inlägget är av Nadia Heiniö/Wonderland.

Första mentorträffen

“Minns du vem som är din mentor?” frågar en tjej när jag kommer till mentorträffen som ordnas i Helsingfors universitets tankehörna. De har lagt ut lappar på borden, ett bord per mentor, och tjejen vill hjälpa mig att hitta rätt. “Ja, det är jag själv”, svarar jag med ett skratt. Tjejen tittar lite förläget på mig och säger sedan att en aldrig borde anta något baserat på utseende. Själv blir jag dels glad för att hon misstänker mig för en studerande, dels ännu mer nervös – är jag verkligen “för” ung för att vara mentor? Det var ju det jag funderade på före jag sökte, är jag en tillräckligt bra mentor för någon?

De här farhågorna försvann lyckligtvis ganska snabbt när jag fick träffa två av mina tre adepter (en hade förhinder och kunde inte delta i kväll). Jag kände direkt att jag fattade rätt beslut när jag sökte med i mentorsprogrammet vid mitt gamla universitet. Tjejerna i min grupp var pratglada och hade mycket att fundera på som jag ser fram emot att börja bena ut tillsammans.

upload.jpg

I dag var alltså ett gemensamt kick off-tillfälle där alla 29 mentorer fick träffa sina adepter. Av alla 29 grupper är det faktiskt bara en (!) på svenska så jag är extra glad över att jag valde att söka till programmet. Jag vill så klart visa att det finns många som gärna pratar svenska i olika sammanhang på universitetet. I dag fick vi också en arbetsbok för mentorskap (till och med på svenska!) och jag tror att den kommer att vara till nytta, men en stor del av mentoreringen kommer att formas av gruppen. Vi träffas alltså alla fyra varje gång, så det här kanske skiljer sig en del från klassisk one-on-one-mentorering.

Jag ser fram emot att lära känna tjejerna i min grupp och hoppas verkligen att jag kan bidra med något matnyttig. Men mest av allt ser jag ändå fram emot att själv lära mig något själv. Jag har aldrig tidigare varit mentor och är säker på att erfarenheten kommer att vara mycket givande och att vi kommer att ha många intressanta diskussioner under det kommande halvåret.

Nu är jag tyvärr lite för trött för att berätta mer om vår första träff och vad själva mentoreringen kommer att fokusera på (och det vet jag faktiskt inte riktigt ännu), så vi tar det i ett annat inlägg. I stället är jag nyfiken på om du har varit mentor eller adept? Hur var det? Vad var bäst? Vad lärde du dig? Vad skulle du rekommendera för mig och min grupp?

Och som en allmän påminnelse: Gör allt du är sugen på. Också det som känns skrämmande!

Fullspäckad vecka på kommande

Den här veckan är mer eller mindre fullspäckad. Det blir både en hel del jobb och redigering, men också fest och annat skoj. En snabb titt på veckan:

Måndag:
Frukost på kontoret, göra klart en översättning och så utbildning för ett webbverktyg på Utbildningsstyrelsen som jag ska projektjobba för (med översättningar) ungefär ett halvår! Handboll på kvällen.

Tisdag:
Korrläsa en av broschyrerna jag jobbat med sedan maj och som ska i tryck på fredag, iih! Redigering, skriva en artikel som jag gjorde intervjun för förra veckan och en massa smått och gott. På kvällen blir det kick off för mentoreringen, ska bli så kul!

Onsdag:
Waffle Wednesday på kontoret med en föreläsning om nätverkande (ett favorittema), översättningsarbete, projektjobb och redigering. Match på kvällen.

Torsdag:
Morgonyoga på kontoret, redigering och översättning. Jobbdejt med Jennifer och så afterwork med henne och Malin! <3

Fredag:
Ett möte om ett nytt potentiellt samarbete, redigering och släcka diverse jobbrelaterade bränder. Salsalektion på kontoret och så en lillajulsfest (som det heter på Helsingforsfinlandssvenska) hos en av mina uppdragsgivare.

Lördag:
Slappa på dagen och fira Frida på kvällen. Jag ska baka baguetter!

Söndag:
Delta i ett evenemang för att skriva en artikel om det.

***

Puuust. Tror jag behöver en ny helg efter den här helgen, hehe. Men det ska bli en rolig och intressant vecka. Mest ser jag fram emot att få broschyren i tryck, ett långt projekt som äntligen är på slutrakan!

P1040198.jpg

Internationella mansdagen & White Monday

I dag är det förresten både internationell mansdag och White Monday. Jag har så otroligt mycket att säga om bägge, men ska försöka formulera mig kort. Det är många som hånar mansdagen (liksom är det inte mansdag alla andra dagar om året förutom under internationella kvinnodagen) men själv tycker jag att det är viktigt att alla blir sedda och hörda – också de där killarna som står längst bak. Själv är jag orolig för att allt fler unga killar och män känner sig ensamma, klarar sig sämre i skolan och är allmänt vilse i livet.

Det här handlar inte om killar vs tjejer, utan om att alla måste ha så bra förutsättningar som möjligt. Jag känner alltför många män som inte har någon att prata med eller aldrig har lärt sig att prata om svåra saker med kompisar. Hur ska vi få killarna att prata? Hur ska vi få alla att förstå att det finns fler sätt än ett att vara man på? Att vara man behöver inte handla om någon maskulinitetstävling, det går att vara man på så många olika sätt. Just det här tycker jag är viktigt att ta upp en dag som denna. Är extra glad över den nya föreningen som grundats i dag för att ge en mångsidigare bild av män och mansrollen!

Och White Monday – så otroligt viktigt och perfekt motvikt mot hysteriska Black Friday nu på fredag. Vi konsumerar alldeles för mycket och det mesta kunde vi klara oss utan. Jag kan inte själv påstå att jag aldrig köper nytt, för det gör jag, men jag överväger alla inköp noga. För en vecka sen köpte jag en ny kjol och kände så otroligt dåligt samvete för det, men så insåg jag att ja har tre kjolar sedan tidigare. De är köpta 2009, 2010 och 2012 så kanske det var helt okej att köpa en ny kjol? Dessutom vet jag redan nu att jag kommer att använda den jättemycket, men visst skaver det ändå att köpa nytt.

Det jag däremot skulle vilja bli mycket bättre på är att köpa kläder second hand. Men eftersom jag är lite större än genomsnittet tycker jag faktiskt att det ofta är svårt att hitta kläder i min storlek, men visst handlar det om lättja också. Jag borde helt enkelt bli bättre på att gå på loppis och i second hand-affärer.

Samtidigt kan jag också tycka att den här loppisivern mest handlar om green washing, vi konsumerar svinmycket som vi sedan säljer vidare på loppis för att med gott samvete kunna köpa ännu mer nytt. Men det är så klart hundra gånger bättre än att köpa nytt och bara slänga det efter någon gång. På tal om det här så har jag nyligen börjat med en riktigt kul grej med tanke på min klädkonsumtion, men det får bli ett skilt inlägg!

Hur tänker du kring konsumtion och Black Friday? För mig blev det här bara ett ytskrap kring mina tankar. Planen är att skriva ett inlägg om hur jag mer eller mindre struntar i julklappar och hur jag tänker där. Den här tiden på året blir jag faktiskt trött på att allt och alla skriker konsumtion! julklappar! shoppa shoppa shoppa! Men som sagt, ska skriva mer om det senare.

Världens bästa jobb

Måndagskoman är rejäl men jag vill inte lämna bloggen vind för våg. Jag har nämligen ren länge tänkt att jag vill blogga om hur otroligt nöjd jag är med min frilanssituation. Det finns så klart mycket som kunde vara bättre – till exempel skulle det vara skönt med lite jämnare inkomster, men ändå skulle jag alla dagar välja min nuvarande jobbsituation framom ett “vanligt” jobb.

Jag har fått göra så himla många roliga grejer den här hösten och skrivit artiklar om både högt och lågt. För nån vecka sen var jag på ett seminarium om artificiell intelligens och skrev en rapport, jag har fått åka till Stockholms skärgård för att göra en djupintervju för ett forskningsprojekt, jag har intervjuat en av Finlands mest kända kockar om ett nytt restaurangkoncept i Helsingfors, jag har åkt till Pargas för att snacka om att ha hönshus på gården och på lördag ska jag intervjua på Bokkalaset i Ekenäs. Och det här är bara en bråkdel av allt.

Väldigt många dagar jobbar jag med minst två eller tre uppdragsgivare, eget skriv och blogg. Så ibland blir det en enda röra i huvudet men samtidigt så älskar jag mitt liv och mitt jobb. Det är så himla rätt för just mig, just nu.

Den senaste veckan har jag också tackat nej till två uppdrag. Som frilans är det alltid svårt att säga nej, men ibland funkar inte tidtabellen eller så känns det bara inte rätt i magen. Jag borde bli ännu bättre på att säga nej, men jag tänker mig att det är nåt jag får öva upp. Just nu är jag ekonomiskt i en så pass bra situation att jag kan tacka nej, det är inte precis vardag kan jag säga.

Veckans planer:

Måndag: Ströjobb, redigering och hjälpa mina nya “kollegor” Minna och Ama på Kumous med deras webinarium. Handboll på kvällen.

Tisdag: Yoga på kontoret, främst redigering + ströjobb så klart.

Onsdag: Gröt-workshop på kontoret (mm!), redigering, börja med ansökan till Kulturfonden och så BodyCombat på kvällen (om jag orkar).

Torsdag: Ett projektmöte, planera frågor för Bokkalaset, redigera.

Fredag: Redigering, lunch hos Bianca och så en maskerad på kvällen.

Lördag: Bokkalaset i Ekenäs, dubbelintervjuar Ellen Strömberg och Elin Willows och så Mia Franck. Ska bli så kul! Programmet hittar du här.

Söndag: Vilo- & hångeldag. <3

***

Är sååå glad för att veckan mest består av redigering. Hoppas inget oväntat och sjukt intressant dyker upp. Eller hoppas något oväntat och sjukt intressant dyker upp. Det är ju liksom det bästa. Att jag aldrig vet hur veckan slutar!

Vad har du för målsättning för veckan? Min målsättning nummer ett är att redigeringen ska ta stora kliv framåt. Det fixar jag eller hur?!

Halloweenfest på kontoret – klädde ut mig till Google maps

På onsdag var jag inbjuden på halloweenfest på mitt kontor Wonderland och var inte sen att tacka ja till inbjudan. Vi blev utlovade roligt program, lite dryck och middag och det vill väl en väl inte missa?! Fastän jag jobbat här i drygt två månader har jag ännu inte lärt känna så många. Under dagarna är folk ändå upptagna med jobb och då finns det inte så mycket tid för fritt pladder. Därför tänkte jag att festen är ett utmärkt tillfälle att lära känna de andra som jobbar här.

Enda kruxet var min outfit – vad fasen skulle jag klä ut mig till?! Jag gillar inte att köpa något för bara en fest, så jag försökte febrilt komma på nåt som kunde fungera. För nån vecka sen hade jag på mig min kartklänning och då lyste den där klassiska lampan upp ovanför mitt huvud. Jag skulle så klart klä ut mig till Google maps! Eller Kuggle maps om vi ska vara lite lustiga, hehe.

kuggle maps.jpg

Så på tisdag printade jag ut Google maps-loggan (två åt rätt håll, två spegelvända) samt den röda “pinnen” som visar var en befinner sig. Jag grävde i pysselgömmorna efter kartong, men hittade inget så jag fick bli lite innovativ. Jag hade köpt lite vin hem från Estland för en dryg månad sen och kunde nu återanvända vinlådans kartong som separerar flaskorna från varann. Genialt tyckte jag. I ett skåp hade jag också ett diadem jag inte längre använder.

Sen blev det dags för klipp och klistra. Jag plockade också fram örhängsmakaren som inte jobbat speciellt hårt på sistone. Jag pysslade ett par örhängen och ett diadem med den stora “pinnen”. Om vi säger som så här: jag blev löjligt nöjd med helheten. Sen var det liksom bara att slänga på sig kartklänningen och förbereda sig för kalas.

 Mitt team! Foto: Alexander Horn/future film.

Mitt team! Foto: Alexander Horn/future film.

 Sänka skepp!

Sänka skepp!

Och vilket kalas då! Jag är så otroligt imponerad över allt de hade fixat. Vi blev indelade i lag på fyra personer och gjorde sedan olika uppgifter. Det var korsord, karaoke, pingismatch mot ett annat lag, kluriga uppgifter och en blind tasting. Vi blev också serverade hot dogs och andra snacks samt kalla drycker från baren. Efter det hade vi en gemensam middag med massvis av god italiensk mat. Jag riktigt sörjde att jag inte klarade av att äta mer. Under middagen belönades det bästa laget och så klart bästa outfit. Jag delade första plats med hunden Kenzo och vi fick varsin flaska champagne, hurra!

 Hunden kenzo var nog helt klart kvällens gulligaste. Foto: Alexander Horn/future film.

Hunden kenzo var nog helt klart kvällens gulligaste. Foto: Alexander Horn/future film.

 Minna från  Kumous  fick ta hand om tastingen i vårt lag.

Minna från Kumous fick ta hand om tastingen i vårt lag.

När vi ätit klart blev det mer karaoke, prat och allmänt häng och det kändes verkligen som om att jag är en del av en större gemenskap – inte bara en ensamjobbare på ett opersonligt kontor. Att jag började jobba här måste vara ett av årets bästa beslut, jag har inte ångrat det en dag! Planen är att jag ska skriva lite mer om hur det är att jobba på ett coworking-ställe jämfört med hemma. Fråga gärna om du undrar över nåt!

Nu ska jag (äntligen!) redigera lite och sen blir det helg. Det blir skogsarbete på lande och handbollsmatch i Hangö, så fullt upp men tror det blir hur roligt som helst! Har du några roliga planer för helgen? Kanske en Halloweenfest? Om ja, vad ska du klä ut dig till?

Hejdå oktober!

Den här månaden har känts som världshistoriens längsta. Jag vet inte om jag nånsin jobbat lika mycket och för så många uppdragsgivare, med lika många projekt och deadlines som den här månaden? Efter flera väldigt sega månader på faktureringsfronten har det varit välkommet med jobb och en rejäl fakturering, men varför sker allt samtidigt? I går tackade jag faktiskt nej till ett skrivjobb och det kändes bara skönt.

Efter de senaste veckornas kaos har jag nu landat i en (jobb)svacka. Jag är seg och trög och oinspirerad och så otroligt trött på mig själv. Jag hoppas november innebär mindre jobb och mer skrivtid. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: jag mår allra bäst när jag får skriva, vara inne i ett projekt, mysa ner mig med mina karaktärer och ord. Eftersom det inte blir något NaNoWriMo i år ska jag i stället hoppa på känslan och redigera för fullt. Om jag skrivit 50 000 ord på en månad (två gånger dessutom!) ska jag väl klara av att redigera ett manus?! Nu skriver jag det här: jag ska redigera.

 Magisk morgon på lande förra veckan. Oktober har bjudit på mycket fint också! &lt;3

Magisk morgon på lande förra veckan. Oktober har bjudit på mycket fint också! <3

Och du som är sugen på att skriva en roman, ännu hinner du hoppa på! Det är en rolig utmaning där du lär dig att prioritera skrivandet men också att skriva skriva skriva utan att bry dig om att få till den perfekta meningen på direkten. Är du ens lite sugen tycker jag att du ska testa! Bara gör det!

Nu ska jag iväg på Halloweenfest på kontoret (har pysslat en outfit till mig som jag är extra nöjd med, hehe) och så hoppas vi att jag vaknar i november som en nöjdare och gladare människa. Och herregud TACK för alla som läst, kommenterat och hört av sig andra vägar efter gårdagens kärleksinlägg. En skrev till mig att hen nu kanske ska våga sig på att dejta igen. Jag blev så glad för att jag kanske uppmuntrat nån att våga gå på den där ena dejten, skriva till den söta killen eller bjuda den härliga tjejen på middag. Eller kanska bara ladda ner Tinder för hundrafemtionde gången trots löften om att aldrig mer röra den där dväjulslika appen som gör en tokig.

För tänk om du gör det. Vad är det värsta som kan hända?

Hejdå bluffsyndromet – kanske jag inte är så dum trots allt?

Som journalist har jag skrivit om det mesta. Jag har intervjuat en hel del experter och skrivit om svåra ämnen. Varje gång jag ska skriva om något jag inte känner till så bra (ganska ofta faktiskt haha) så blir jag nervös. Jag är alltid rädd för att jag inte kommer att förstå. Och hur ska jag kunna skriva om något om jag inte fattar? Nej, det går ju inte.

Under min hittills över tioåriga journalistkarriär har jag inte klantat till det totalt en enda gång. Eller okej, sommaren 2006 när jag var sommarpraktiktant på Hufvudstadsbladet var jag på en presskonferens på strålsäkerhetscentralen om kärnkraftverket i Olkiluoto och nyhetschefen fick nog skriva om ingressen och nåt annat också. Fun fact: under den presskonferensen fick jag en kapsylöppnare som jag fortfarande har i min nyckelknippa!

Men tillbaka till bluffsyndromet. Trots min erfarenhet är jag som sagt nervös inför svåra ämnen. I dag har jag deltagit i Hanaholmens Business Forum som handlade om artificiell intelligens. Jag har lyssnat på tre key note-tal och så tre paneldebatter. Jag hade på förhand blivit ombedd att kort sammanfatta seminariet inför hela publiken (på engelska!) i slutet. Där satt liksom Peter Vesterbacka (Rovios vd), politiker från Sverige, Finland och Estland och en massa andra smarta personer och jestas så jag var nervös.

upload.jpg

Eftersom jag ska skriva om seminariet för Hanaholmen, en sammanfattning som ska skickas ut till alla deltagare, hade jag så klart antecknat flitigt hela dagen men ändå var jag otroligt nervös för att jag skulle säga nåt helt galet. Lyckligtvis lär jag ändå ha klarat det med hedern i behåll – och publiken skrattade till och med, wow! Finns ju inget som stärker självförtroendet som skratt (så länge de skrattar med mig, inte åt mig, hehe). Efteråt var det också några som sa att det hade varit bra och jag kände mig så lättad.

Varför varför varför går en alltid omkring och tror sig vara en enorm bluff? Så klart är det hälsosamt att ifrågasätta sig själv och inte vara helt kritiklös, men jag var på riktigt rädd att jag inte skulle fatta något av ämnet och att min kommentar på slutet skulle vara tråkig och självklar. Nu handlade det ju trots allt bara om ungefär en minut, inget långt tal, så kanske jag bara förstorar hela grejen, men jag var nervös inför.

Det jag ändå lärt mig är att det värsta som kan hända ofta inte är så farligt. Hade jag sagt något helt tokig – so what? De flesta tänkte nog mest på att de snart skulle få ett glas vin i handen och ingen hade kommit ihåg att om jag skulle ha klantat till det totalt. Nu ska jag “bara” skriva den där sammanfattningen då. Är nervös för det också, men vet att det kommer att bli bra. Jag hade väl knappast fått jobbet om de på Hanaholmen inte skulle lita på mig?

När har du senast klarat nåt du var riktigt nervös för?

Vecka 42 eller “det löser sig”

Plötsligt är det redan den femtonde oktober?! Va? Hösten är verkligen min mest hektiska tid och nu har jag också insett att det är en tid då jag, trots allt som är på gång, suktar efter nåt nytt, känner mig rastlös, vill ha mer. Men mer av vad? Jag vet inte. Trots det fina höstvädret känner jag också en höstdipp, helt utan orsak. Så kanske det bara är höstmelankolin som sätter sina spår i min hjärna? Nån som känner igen sig?

Helgen gick i väldigt lugna tecken och det var precis det som behövdes. Jag har mest hängt för mig själv, lyssnat på ljudbok, läst både Ny tid och Image från pärm till pärm, läst igenom hälften av ett eget manus på bibliotek och kafé, städat, kokat äppelmos och kollat på broadcast-tv som vilken medelåldersmänniska som helst. Liksom älskar Tanssii tähtien kanssa (finska Let’s dance) för att jag blir på så gott humör av det. Är kanske innerst inne en mommo.

Den här veckan har jag också mycket på gång och känner hela tiden att jag borde göra nåt, fastän det där “nåt” är väldigt oklart för det mesta. Sandra Beijer skrev i dag på sin blogg: “Ändå är det som att jag inte hinner ikapp mig själv, det är en frustrerande känsla. […]Men allt löser sig ju! Det kan man alltid veta och det är det fina med att leva.” Blev så upplyft av det där. Allt löser sig. Alltid. Kanske inte som jag vill eller hade tänkt mig, men det löser sig. Onödigt att stressa upp sig så himla mycket på vägen.

  Berghälls bibliotek är en så otroligt vacker byggnad.

Berghälls bibliotek är en så otroligt vacker byggnad.

Nu tar vi en titt på vad som händer den här veckan då

Måndag: Frukost på kontoret, fix med projektjobbet, fortsätta läsa manus. Lunch med min kompis Hilla och efter jobbet kommer Kicka hem till mig. Jag ska bjuda på kantarellrisotto och pannkaka med äppelmos. På kvällen handboll.

Tisdag: Morgonyoga på kontoret och sen snabbt hem, duscha och åka iväg till Hanaholmen och Business Forum som jag ska skriva om för dem. Jag har också blivit ombedd att ge en kort kommentar/sammanfattning (på engelska!) i slutet av seminariet inför 250 extremt smarta personer. Är orimligt nervös och rädd för att jag ska nåt helt sjukt. Tror ändå det går bra. Om jag klarar av att skriva om det måste jag väl kunna klara av att säga nåt kort om det också?

Onsdag: Workshop och möte om mitt nya deltidsjobb (jag är osäker på om jag får säga vad det är, men berättar senare). Skriva klart artikel från seminariet dagen innan. BodyCombat på kvällen.

Torsdag: Hälsokontroll och två möten inom två olika projekt. Förhoppningsvis lite mer skriv- och redigeringstid.

Fredag: Skriva några texter och allmänt småfix. Skriva/redigera. Delta i kontorets afterwork där vi ska göra en egen blombukett. Älskar alla program som ordnas här!

Lördag: Säsongens första match, hjälp! Är nervös men ivrig, ska bli så kul!

Söndag: Yoga med laget och allmänt söndagsmys samt uppladdning för en jobbresa följande dag.

***

Så en lite lugnare vecka men ändå lämpligt med jobb och sånt. Allra mest hoppas jag på att jag skulle komma in i skrivprojektet. Det är lätt att falla ur, så jag hoppas jag hinner tänka på det nästan varje dag. I morgon går nog hela dagen åt till att vara på Hanaholmen, men alla andra dagar hoppas jag på minst en halv timme manustid. Det är viktigt för mig att jag inte tappar kontakten med texten.

Vad har du för planer för veckan?

Snällveckan eller måste vi jobba så mycket?

Förra veckan var minst sagt galen. Jag vet faktiskt inte om jag nånsin intervjuat så många människor under en vecka eller jobbat med så många olika uppdragsgivare och projekt på så kort tid. I dag när jag vaknade var min första tanke att jag skippar frukosten på kontoret. Det fanns liksom ingen chans att jag skulle orka ta mig dit (fastän jag går dit på några minuter) – eller att jag skulle orka börja jobba genast efter det. I stället bestämde jag mig för att förra veckans kaos måste kompenseras med en snällvecka.

Inget brinner i knutarna så jag behöver inte stressa ihjäl mig, jag hinner gott och väl ta några lugna andetag och sen ta itu med med to do-listan. Jag har på sistone läst flera artiklar som handlar om att väldigt många människor i arbetsför ålder inte återhämtar sig tillräckligt från jobbet – vi jobbar för mycket och vilar för lite och att hela tiden pressa på kommer aldrig att leda till något bra.

Själv är jag helt slut efter en galen vecka. Det blev inte mer än 34 arbetstimmar sammanlagt, men det kändes som minst 70. Jag kan inte låta bli att fundera på om jag är svagare och mer vek än alla andra när jag blir så här slut efter en vecka? Eller är jag bara uppmärksam på min egen ork? Oberoende så tror jag att vi borde fästa mer uppmärksamhet vid hur mycket vi faktiskt orkar med. Dessutom tror jag inte på att allt arbete kan mätas eller jämföras i timmar. Och framförallt tror jag att vi inte ska jämföra oss med andra. Själv råkar jag vara snabb och effektiv när jag jobbar (jag kan faktiskt inte jobba på nåt annat sätt), men det suger också musten ur mig totalt.

  Favoritfrukosten på Roots i Berghäll.

Favoritfrukosten på Roots i Berghäll.

“Du måste jobba hårt för att nå dina drömmar – hårdare än någon annan.” Jag har sett den här (ande)meningen rätt mycket de senaste veckorna. Grundtanken är det väl inget fel på, det är rätt så uppenbart att det krävs arbete för att nå något utöver “det vanliga”. Romaner skriver inte sig själva och ett företag blir inte framgångsrikt utan arbete, men: måste vi verkligen jobba så hårt hela tiden? Jag hör själv till dem som vill så otroligt mycket och skulle gärna ånga på i 100 km/h, men inser att min ork måste vinna över min otålighet. Jag har faktiskt inte så bråttom.

Så den här arbetsveckan inleddes i sängen med nyaste avsnittet av Vår tid är nu och så bjöd jag mig själv på frukost på favoritkaféet. Med lite snällhet i kroppen kändes det i alla fall lite lättare att börja med jobbet. Jag har fortfarande några oskrivna och/eller ofärdiga artiklar från förra veckan som ska bli färdiga plus att nu sätter höstens projektjobb i gång på allvar. Så många bollar i luften fortfarande, men veckan blir inte alls lika galen – tur det! Eftersom många verkade gilla redovisningen av min vecka tänkte jag att jag fortsätter med konceptet.

  Veckans gulligaste intervjuobjekt.

Veckans gulligaste intervjuobjekt.

Vecka 41

Måndag: Skrev utkast till två artiklar, jobbade med en översättning och fixade med projektjobbet. Ser fram emot att nolla huvudet på kvällens handboll. Känns som om att både kropp och hjärna väger minst 500 kg, men det ska väl lite svett råda bot på.

Tisdag: Morgonyoga på kontoret. Läsa igenom artikelutkasten och skriva klart dem & skicka till intervjuobjekten/uppdragsgivare (är i lite olika faser). Börja gå igenom materialet i projektjobbet. Korrekturläsa översättningen.

Onsdag: Möte med projektet. Skriva ut förra veckans sista (och mysigaste!) intervju. Fixa med alla kvitton till min bokföringsbyrå för årets tredje kvartal. BodyCombat och BodyBalance på kvällen.

Torsdag: Layoutmöte om bilagorna/broschyrerna jag är redaktör för. Korrektur av artikeln jag skrev dagen innan. På eftermiddagen ska jag till frissan och är sugen på lite omväxling!

Fredag: Göra klart allt som blivit ogjort under veckan, förhoppningsvis fundera lite extra på bloggen. Eventuellt plocka upp ett skrivprojekt. Om jag orkar.

Lördag: Helsingforsmarthorna ordnar klädbytardag, vilket verkar skoj! Ska nu i veckan försöka samla ihop lite kläder jag inte längre använder och förhoppningsvis byta till mig nåt fint!

Söndag: Läsa bok, laga mat, sova länge. Inga måsten.

  Ett nyvärpt ägg – jag har nog aldrig hållit i ett så färskt ägg och hade lust att stjäla med det hem, men det kanske inte hade uppskattats. I stället fick jag med mig en påse äppel som jag ska koka sylt/mos på.

Ett nyvärpt ägg – jag har nog aldrig hållit i ett så färskt ägg och hade lust att stjäla med det hem, men det kanske inte hade uppskattats. I stället fick jag med mig en påse äppel som jag ska koka sylt/mos på.

Förhoppningen är att vara avsevärt mycket piggare nästa veckas måndag än i dag och känna att min hjärnverksamhet inte är så seg som nu. Dessutom är jag inte en speciellt trevlig människa när jag är trött och stressad (vem är nu det iofs?). När jag är trött har jag inte heller så mycket lust att göra nåt utan vill bara ligga i soffan och slökolla tv – vilket definitivt är bra mellan varven. Men det ska också göra riktigt gott att svettas bort lite trötthet och seghet på handbollsplan om en timme.

Känner du att du får tillräckligt mycket vila? Eller känner du en konstant press att prestera och visa att du är värd din lön/ditt jobb? För sanningen är ju att vi lever i ett sjukt prestationssamhälle och det kan vara så otroligt svårt att tagga ner – speciellt om en upplever att “alla andra” verkar ånga på utan några större problem och når dröm efter dröm. Men så är det så klart inte. Och kom ihåg: inget går sönder av att du vilar en dag. Däremot kan du gå sönder om du inte vilar. Och det vill du väl inte?

P.S. Du har väl inte missat min recension av debutromanen Bara lite till som handlar om just det här. Jennifer skrev också en jättebra recension på boken!

Kaosveckan

  I buss på väg mot Tavastehus. Att vakna 6.30 är inte speciellt kul, men uppenbarligen går det också!

I buss på väg mot Tavastehus. Att vakna 6.30 är inte speciellt kul, men uppenbarligen går det också!

Kaosveckan håller på att kulminera. I dag när jag kom hem från Tavastehus åt jag lunch på en restaurang i centrum, skrev klart en artikel och gjorde de intervjuades ändringsförslag till en annan artikel och skyndade iväg på dagens andra intervju. Väl framme på Svenska litteratursällskapet insåg jag att jag hade glömt mina häften/anteckningsblock på restaurangen! Så jag fick börja intervjun med att be om nåt att anteckna på. Kände mig som ett fullblodsproffs, ehe.

I morgon ska jag “bara” skriva två artiklar och göra en telefonintervju + att jag så klart har en hel del grejer på hög jag kunde göra, men det får antagligen vänta till nästa vecka. Så galet att så gott som allt händer just en och samma vecka. Men jag räknade just att jag för den här veckans arbete kan fakturera närmare 3000 euro, vilket är helt sjukt. Det är liksom mer än vad jag fakturerat flera månader i år (ja, livet som frilans innebär verkligen inga särskilt stabila inkomster). Nästan 3000 på en vecka är nog nåts sorts personligt rekord. Visserligen har jag också intervjuat över 20 (!) personer när veckan är slut, så kanske helt okej.

Det intressanta är att jag trots allt jobb inte jobbat mer än sex timmar i medeltal per dag hittills. Eftersom jag trackar min arbetstid med hjälp av Toggl har jag koll på hur mycket jag jobbat (så intressant arbetsverktyg, ska definitivt blogga om det här asap). Så om vi bara ser på faktiska arbetstimmar den här veckan är det ju inte så mycket, eller mindre än “vanlig” arbetstid, men jag är ändå helt slut. Själv förespråkar jag sex timmars arbetsdagar (med full lön), jag tror det skulle göra mycket gott, men nu är jag för trött för att börja argumentera för det. Så det får väl också bli ett inlägg nån gång senare när hjärnan fungerar.

  Screenshot på veckorapport från Toggl.

Screenshot på veckorapport från Toggl.

Läsvärda blogginlägg skrivna av andra

Tills jag klarar av att formulera nåt smartare slussar jag dig vidare till ett antal bloggkollegor som levererat tankar jag håller med om och skulle vilja fortsätta diskutera. Eller ta fasta på ur min synvinkel och argumentera och kommentera.

Så många bra och tänkvärda inlägg alltså! Tur att andra levererar smarta inlägg samtidigt som min hjärna blir mer mos för varje dag som går. Som tur är det fredag i morgon och jag har bokat in massage, slår på stort med 1,5 timme, aah! Min kropp kommer att tacka mig. Och efter det ska jag köra iväg till lande och får vara ledig på lördag, på söndag blir det veckans sista intervju. Men jag lär väl överleva den här veckan och är tacksam över att nästa vecka inte är alls lika galen. En vecka orkar jag i den här takten, men att hela tiden hålla på så här? Nej tack!

  Fun fact: har ett tvångsmässigt beteende. Varje gång jag går förbi Domkyrkan i Helsingfors måste jag ta en bild.

Fun fact: har ett tvångsmässigt beteende. Varje gång jag går förbi Domkyrkan i Helsingfors måste jag ta en bild.

Jobbtober är här

Den första oktober märks i kalendern och mejlboxen. Nu börjar hösten på riktigt – åtminstone på jobbfronten. Den här veckan jobbar jag för sju (tror jag) olika uppdragsgivare och mejlas med några till om eventuella/kommande jobb senare i höst. Så ibland blir det lite snurrigt i huvudet och väldigt många mejl och andra meddelanden. Men jag klagar absolut inte, just så här måste ju frilanslivet nästan se ut för att en ska kunna överleva ekonomiskt.

Förra veckan fick jag också roliga nyheter. Ni kanske minns att jag skrev om att jag ansökt som mentor vid Helsingfors universitet och i torsdags blev det klart att jag kommer att vara en av mentorerna! Jag är så himla nyfiken på vad mentoreringen kommer att ge – både mina aktorer (som det tydligen heter) och mig. Första träffen blir först i november, men jag är redan taggad. Om du är studerande vid HU kan du söka med i mentoreringsprogrammet här.

  Morgonens frukost på kontoret. Bästa sättet att få mig i gång på måndag morgon!

Morgonens frukost på kontoret. Bästa sättet att få mig i gång på måndag morgon!

Överlag är jag glad för att jag under de senaste veckorna blivit kontaktad av både bekanta och icke-bekanta gällande jobb. Som jag skrivit säkert hundra gånger: så gott som alla mina jobb kommer via en kompis, bekant eller en tidigare kund som rekommenderat mig för någon annan. Därför tycker jag att det är så otroligt svårt att tipsa andra om hur de ska hitta kunder, men här finns i alla fall fem tips för att få frilansjobb. Kanske det i alla fall kan fungera som en liten inspiration?

En otroligt viktig grej: ha en webbsida med kontaktuppgifter. Skriv ut din e-postadress och telefonnummer. Jag blir lika galen varje gång när det enda jag hittar är ett kontaktformulär, gaah! Det måste gå att få tag på dig – ha också med en bild på dig själv. Alltid trevligare att ringa upp nån som en sett ett ansikte på. Viktigt också att svara i telefon. Kanske ett av tio samtal jag får handlar om jobb och resten är telefonförsäljare, men det är viktigt att svara just den där ena gången!

Min mest hektiska arbetsperiod under hela året börjar just nu och jag bävar redan lite för vad jag är för en människa när julen kommer, men kanske det bara är att inse att hösten är min mest hektiska period. Tidigare i år drömde jag om att åka iväg till Argentina i november men på grund av både ekonomiska och helt praktiska orsaker blir det inget av den resan. Kanske i vår? Känns ändå rätt onödigt att åka till andra sidan jorden för att stressjobba. Plus att vissa jobb faktiskt kräver en del närvaro. Dessutom: Argentina finns nog kvar nästa år också. <3 Men nu tänkte jag att vi skulle ta en titt på den här galna jobbveckan:

  Så vackert i naturen nu!

Så vackert i naturen nu!

Min vecka

Måndag: Frukost på kontoret. Skrivjobb med en bilaga/tidning jag är redaktör för. Lunch med min kompis Pupi. En intervju för Svenska litteratursällskapets tidning + skriva ut utkast för artikeln. Bekanta mig med forskningsprojektet jag jobbar med i höst + lite översättningar inom det. Plus ett antal mejl & fakturor att skicka. Handbollsträning på kvällen för att nolla huvudet.

Tisdag: Morgonyoga på kontoret. Korrekturläsa/skriva färdigt måndagens artikel + gå igenom översättningarna för projektet. Möte på Hanaholmen om ett event jag ska skriva om. Delta i Nordvisions hackday på Hanaholmen och skriva artikel om det. Kompisdejt med Hanna på kvällen.

Onsdag: Waffle Wednesday på kontoret, möte med forskningsprojektet + jobb inom det. Skriva färdigt artikeln om hackday. BodyCombat & BodyBalance på kvällen.

Torsdag: Reportageresa till Tavastehus för att skriva om ett projekt, bussen startar 8.05 och så är jag tillbaka i Helsingfors lite efter två. Klockan tre gör jag en intervju på SLS. Om jag inte är helt mosig i huvudet ska jag försöka skriva utkast till bägge artiklar (hoppas på att kunna jobba på tåget hem).

Fredag: Skriva klart alla halvfärdiga artiklar. Skriva några texter för bilagan. Planera kommande vecka så att jag har koll. Åka iväg till lande, aah!

Lördag: Ledig dag, funderar på om vi borde laga pasta själv? Länge sen sist! Ser också fram emot att läsa bok och kanske spela spel på kvällen.

Söndag: Intervju i Pargas för bilagan och sen köra hem. Kanske skriva ut artikeln. Om jag orkar. Men gillar att skriva så fort som möjligt, första versionen blir ändå aldrig bra.

Puust! Så ser alltså den här veckan ut! Obs! Det här är en extremt galen vecka till och med för mig, men vissa veckor blir helt enkelt så här. Dessutom är det ju bara måndag så vad som helst hinner hända före fredag – det kan komma ett plötsligt översättningsjobb eller nåt annat. Jag vet riktigt aldrig hur veckorna blir, men jag kan inte påstå att jag ogillar det. Tråkigt blir det i alla fall inte!

Förresten, vad tycker du? Vill du på måndagar läsa om hur min kommande vecka ska bli? Kanske det också lite öppnar upp mitt arbete på ett tydligare sätt? Ibland känns ju mitt jobb inte ens som ett “riktigt” jobb för mig, hehe. Men där har kontoret hjälpt en hel del! Men kommentera eller klicka på hjärtat så vet jag om du tycker det är yay eller nej att läsa om min vecka!

  I dag kom höstjackan på för första gången. Varför köpa en ny, när den här tio år gamla trotjänaren funkar bra??

I dag kom höstjackan på för första gången. Varför köpa en ny, när den här tio år gamla trotjänaren funkar bra??

Kan jag vara någons mentor?

Bli mentor 2018–2019! Så löd ett ett mejl som skickades ut till alumner vid Helsingfors universitet för några veckor sedan. Jag läste på om hur mentoreringen fungerar och tyckte det lät intressant, det skulle alltså gälla mentorering av studerande. Jag tänkte, varför inte? Jag gillar att dela med mig av min kunskap och mina erfarenheter och vill gärna uppmuntra andra att jobba för sina drömmar och fundera över vad de egentligen vill göra i livet. Just nu förändras arbetslivet i rasande fart och “vanliga” jobb kanske inte längre finns om ett tiotal år – vem vet?

När jag kollade vem som varit mentorer under senaste omgången blev jag lite modfälld. De flesta var betydligt äldre än jag, var höga chefer och kändes allmänt bara hundra gånger mer kompetenta och vuxna än jag. Jag kände mig som en bluff men skickade ändå in en ansökan till programmet. Kanske de har brist på unga människor som kan och vill vara mentorer? Kanske de gärna skulle ha fler svenskspråkiga grupper?

Och kanske har jag faktiskt något att ge.

Nej, jag har inte suttit på nån hög post i ett renommerat företag och har inte heller över trettio års erfarenhet av arbetslivet. Däremot har jag över tio års erfarenhet av journalistyrket – jag har jobbat med radio, tidning och webb. På två språk dessutom. Jag har gett ut en roman (och håller på med några böcker till), varit min egen chef i snart sex år, designat min egen webbsida, byggt ett stort nätverk av människor, översatt massvis med texter, bevisligen inspirerat bloggläsare osv osv.

 Foto:  Jennifer  (som skrivit ett jättebra inlägg om vad  det viktigaste du har som företagare ).

Foto: Jennifer (som skrivit ett jättebra inlägg om vad det viktigaste du har som företagare).

Allt jag har gjort grundar sig på ett genuint intresse, nyfikenhet och passion. Jag vill så otroligt mycket och vägrar ge upp på vägen. Och det är just det jag skulle vilja förmedla vidare. Jag läste i går Malins funderingar om att vara en självutnämnd coach och att eventuellt börja erbjuda konsulttjänster. Varför inte? Hon skriver att folk redan brukar höra av sig till henne och lite så är det för mig också, jag är en sån som folk frågar.

Fastän jag vet att jag har mycket att ge kändes det nästan lite pinsamt att skicka in min ansökan till mentoreringsprogrammet. Tänk om jag helt missuppfattat grejen? Men å andra sidan: vad är det värsta som kan hända? Att det inte blir något. Och det är sist och slutligen inte så farligt. Vi måste bli mindre rädda för att få ett nej. Men vad skrev jag i min ansökan då? En punkt handlade om vad jag skulle fokusera mentoreringen på och jag skrev ner följande:

  1. Att vara sin egen chef. Allt fler är tvungna att leda sig själva i arbetet, hur fungerar det i praktiken?

  2. Arbeta som frilans. Finns det jobb inom mediebranschen? Går det verkligen att överleva som frilans?

  3. Vikten av nätverk. Ingen klarar sig ensam och att ha ett bra nätverk hjälper oberoende av om du vill starta eget eller om du vill jobba som anställd.

  4. Framtidens arbetsliv. Ska vi verkligen jobba 9-17 varje dag eller finns det andra sätt att se på arbetslivet?

  5. Kreativitet och drömmar. Att våga följa sin dröm och satsa på den, hur banalt eller omöjligt det än känns.

Vad säger du? Låter det intressant? Tror du att jag kunde bli en bra mentor? Har du själv haft en mentor eller coach? Vad har du fått ut av det? Jag hade ju en tre månaders coaching i våras och det gav mig mycket. Helt annat än det jag hade förväntat mig och ändå helt rätt grejer. Ibland behöver vi ju bara prata med varandra – svårare än så behöver det inte vara. Och prat, det kan ge så otroligt mycket.

10 tips för dig som vill starta eget

Har du funderat på att starta eget? Du kanske velar på grund av diverse orsaker – och oj så jag förstår dig. För mig kändes det som ett jättestort steg att starta eget företag, fastän jag redan frilansat i två år vid det skedet. Jag tror många tänker att ett företag är ett evighetsprojekt, när en väl börjat så "får" en inte sluta. Men så är det inte alls.

Att driva företag kan vara så otroligt givande, men också så klart tungt. Inte minst ekonomiskt, eftersom en stabil månadsinkomst inte är säker. Men hur många saker är egentligen säkra här i livet? Jag tror vi är onödigt rädda för att våga förverkliga våra drömmar. Och sen när vi gjort sitter vi kanske och tvivlar på vårt val, med jämna mellanrum funderar också jag på hur jag ska få mitt liv att gå runt ekonomiskt.

Därför är det jättebra att bli påmind om varför jag valt att jobba som jag gör. Förra veckan började konceptet Waffle Wednesday på mitt kontor, det går ut på att det först är en kort föreläsning och så våfflor och mingel. Som jag förstått det är tanken att inspirera och engagera. Först ute var restaurangföretagaren Kim Heiniö som också är en av grundarna bakom coworking-stället jag sitter på. Mycket av det han sa var "självklart", men ändå så nyttigt att höra. Så här kommer 10 tips till dig som funderar på att starta eget eller kanske redan driver eget. Det är Kim Heiniös tips som jag lite omformulerat till bloggen.

  Foto: Unsplash/Austin Chan.

Foto: Unsplash/Austin Chan.

1. Var nyfiken

Hur fungerar världen omkring dig? Hur gör andra? Heiniö som själv äger ett antal restauranger sa att han på varje ny restaurang som han besöker kollar hur de gör. Hur har någon annan löst ett liknande problem du har? Vad kan du lära dig?

2. Ha passion

Du måste ha passion för att orka driva eget. Det är hård konkurrens och därför krävs ett engagemang på 100 procent. När du verkligen älskar det du gör kommer du också att vilja satsa mycket mer på det. Eller som Heiniö sa: "I love it, comes from the heart."

3. Våga ta risker

Det gäller att våga för att vinna. Heiniö pratade om att våga vara lite våghalsig eller kanske dumdristig. Du ska inte heller vara rädd för att misslyckas. Alla har misslyckats nån gång. Sen gör du ett nytt försök!

4. Stresstålighet

Du måste vara stresstålig, du vet aldrig vad som händer nästa dag och som företagare stöter du på många problem. Problemen får ändå inte störa din nattsömn, i så fall finns det inte längre någon poäng att jobba för dig själv.

5. Ha ett tydligt fokus – och gör det bra

Vad du än gör, se till att göra det bra. Ta hjälp av andra som kan ha bra idéer och kom ihåg att lyssna. Heiniö poängterade också att det är viktigt att ha ett tydligt fokus och att veta vad en ska göra. Du kan inte göra allt på en gång, så välj det du är bäst på och fokusera på det.

  Foto: Unsplash/Steve Harvey.

Foto: Unsplash/Steve Harvey.

6. Hitta rätt människor

Fastän du kanske jobbar ensam är andra människor det viktigaste för dig. Du kan inte göra nåt ensam, ofta behövs ett bra team. Har du inget team ska du i stället nätverka och försöka hitta likasinnade som förstår din situation och kan stöda dig. När du talar om din passion och din idé är det också lättare att hitta andra människor att knyta till.

7. Vet vad du säljer

Det går att sälja nästan vad som helst så länge en gör det bra. Men vet du inte riktigt vad du säljer är det svårt. Heiniö talade om app-ivern, i ett skede skulle alla företag ha en egen app, men få funderade på vad folk egentligen ska göra med appen. Varför får du folk att ladda ner en app, läsa ett blogginlägg, köpa en tjänst? Vet alltså vad du säljer och hur.

8. Jobba inte för mycket

"More is not more", sa Heiniö. Du måste se till att inte jobba för mycket. Det gäller att hitta en balans i livet. Det finns absolut ingen poäng med att jobba 16 timmar om dagen. Visst kan det finnas tyngre perioder med mer jobb, men meningen är inte att du ska slita sönder dig på jobbet. I så fall kan du lika bra lägga ner företaget.

9. Våga fatta beslut

Som egenföretagare har du oftast ingen annan att vända dig till. Du måste fatta beslut. Vissa beslut kan vara svåra att fatta, men du måste bara göra det, det är viktigt att kunna gå vidare i arbetet. Och sen ska du också våga stå fast vid det beslutet och inte börja vela.

10. The money will follow

Det allra viktigaste i ditt företag är din företagsidé. Utgå alltså inte ifrån att du ska tjäna mycket pengar, utan utgå ifrån din idé. Har du en riktigt bra idé så kommer pengarna att komma förr eller senare. "The money will follow", som Heiniö sa. Med andra ord: gör det du vill göra och gör det bra.

"Don't be afraid of failing, it's always a new start."

  Foto: Unsplash/Ian Schneider.

Foto: Unsplash/Ian Schneider.

Avslutningsvis sa Kim Heiniö att det gäller att inte vara rädd för att misslyckas. Ett misslyckande är alltid en ny början och något du kan lära dig från. Våga också lita på intuition och magkänsla. Det går att göra hur många marknadsanalyser som helst och räkna ut vad som lönar sig eller ej, men ibland gäller det att strunta i det och gå på känsla. Ibland blir det ett misslyckande, en annan gång blir det storsuccé. Men det kan du inte veta förrän du gett det en chans.

Vad tycker du? Bra tips eller självklarheter? Håller du med? Blev du inspirerad? Själv tyckte jag att Heiniö sa mycket klokt. Jag gillar också företagare som verkligen tänker med hjärtat och gör sånt de vill göra och är intresserade av. Någon som brinner för det hen gör kommer att lyckas förr eller senare. Heiniö verkade också ha en väldigt bra inställning både till sig själv som chef och sina anställda. Och som han sa: människorna är det viktigaste. Eller som jag skulle formulera det: pengar ska aldrig få bli viktigare än att människor har det bra.

P.S. Nästa Waffle Wednesday är den 19 september! Öppet för alla!

Livet som företagare & fem tips för dig som anlitar en frilans

I dag firas företagarnas dag i Finland. Kanske ytterligare en nonsensdag tänker någon, men jag tänkte ta tillfället i akt att snacka om att vara privatföretagare. Jag har haft eget företag, Pinions ky, sedan januari 2015. Före det frilansade jag i två år och har vuxit upp med föräldrar som varit företagare så jag har en hel del erfarenhet av livet som (och med) företagare.

Länge stretade jag emot. Jag ville inte bli företagare. Jag hade sett hur uppslukade mina föräldrar var av jobbet och ofta var jag den sista som blev hämtad från dagis (ingen skada skedd där, obs!). Men att streta emot företagarjaget var som att streta emot mitt innersta väsen. När jag till slut tog steget och startade eget var det en kompis som kommenterade med ett "äntligen!". Jag är företagare i själen och den här livsstilen jag valt fungerar jättebra för mig. Ellen bloggade nyligen om "Att förlåta sig själv för att man älskar sitt jobb" och jag kände igen mig i mycket.

Själv har jag haft turen att ha många bra jobb. Det finns faktiskt bara ett jobb jag vantrivdes på men då var jag den enda i Finland när resten av gänget satt i Stockholm. De verkade inte heller alls förstå min kompetens eller mig över huvud taget, så kanske inte så konstigt att det inte var så kul. Och mitt största problem var att jag hade för lite att göra. Jag tjatade på dem att jag vill ha mer jobb och försökte själv också "hitta på" arbetsuppgifter åt mig, men icke.

En grej som också irriterade mig då var att jag inte hade så mycket makt att bestämma. Och jag älskar att bestämma (krhm, skön egenskap eller hur?). Men väldigt ofta har jag en bestämd åsikt om hur något ska göras. Inte så att jag inte lyssnar på någon annan eller är omöjlig i grupp, men när det gäller mitt eget jobb och hur jag lägger upp det så vet jag själv (oftast) vad som funkar och vad som inte.

IMG_20180905_122105-2.jpg

Det betyder inte att varje dag som företagare med bestämmanderätt är en dans på rosor. Nej verkligen inte. Som företagare ansvarar jag för allt själv, jag har ingen arbetsgivare att vända mig till. Inga kollegor. Jag ska själv ha koll på alla skatter, moms och pensionsförsäkringen. Jag vet aldrig hur mycket jag kommer att kunna fakturera nästa månad och har ännu mindre koll på vad jag jobbar med om ett halvår. Ibland blir jag också trött på att faktiskt bestämma allt själv och saknar någon att bolla med.

Men att få vara fri vinner över allt annat. Friheten är ibland relativ, men jag är friare än om jag hade ett "vanligt" jobb. Jag har också råd att leva med en ekonomisk osäkerhet. Jag har ett skyddsnät och har nu snart i sju år avbetalat mitt bostadslån. Jag brukar skämta om att om allt skiter sig, då säljer jag min lägenhet och flyttar hem till mamma och pappa. Det är en trygghet många inte har och som jag uppskattar. Men det betyder så klart inte att jag rullar omkring i pengar och skrattar hela vägen till banken. Varje månad, oberoende av hur mycket pengar jag drar in, betalar jag ungefär 500 euro företagarpension. Och en hel del andra utgifter också. I år har ungefär hälften av det jag dragit in gått till löpande kostnader.

Jag är inte rik i pengar, men jag är rik på andra sitt. Jag är i ett drömläge. Jag får jobba med det jag älskar: text och ord. Ibland får jag skriva en jätteintressant artikel och ibland gör jag en svintråkig översättning, men ingen har ett jätteroligt jobb hela tiden. Det bästa är att jag inte riktigt vet vad jag kommer att jobba med om ett år. Med jämna mellanrum trillar det in nya samarbetsförslag. Oftast är det så att någon jag känner (bra eller knappt alls) tipsar om mig till någon som hör av sig. Det är faktiskt så jag fått en stor del jobb. Via nätverk, via kompisar, via att göra ett gott jobb. Mitt goda rykte sprids och det är jag tacksam för.

Jag har tidigare skrivit fem tips om hur samma kund gärna beställer något nytt av mig. Malin skrev också nyligen ett bra och tydligt inlägg för hur nya företagare kan hitta kunder. Det går faktiskt att överleva som frilans och företagare, men precis som mycket annat så kräver det arbete. Och kanske lite tur. Att vara på rätt plats i rätt tid kan betyda allt, men det är också omöjligt att planera in. Jag tror mycket hänger på att du verkligen vill göra det du valt att göra. Med passion kommer en långt.

femtipsförattanlitaenfrilans.jpg

Fem tips för dig som ska anlita en frilans

Men som företagare är en ju så klart beroende av att faktiskt bli anlitad. Och fastän alla kunder är välkomna så finns det ändå vissa grejer som kunde funka bättre och smidigare. Därför tänkte jag komma med några tips till dig som kanske ska anlita en frilans eller köpa tjänster av ett annat företag.

1. Ha en tydlig beställning

En tydlig beställning och bra brief är frilansarens bästa vän. Vad handlar jobbet om? Vad förväntas av frilansaren? När ska jobbet vara gjort? Vad ingår i arvodet? Ibland får jag väldigt luddiga förfrågningar och då är det ganska svårt att ta ställning till det då jag inte riktigt vet vad jag förväntas göra. Så gör klart för dig själv och den du anlitar vad du egentligen vill ha.

2. Svara på mejlen

Finns inget så irriterande som uppdragsgivare som inte svarar på mejl med frågor om det pågående projektet. Ofta hänger mitt fortsatta arbete på att jag får ett svar. Ingen kräver ändå att du måste svara inom fem minuter, men senast nästa dag känns rimligt tycker jag (eller meddela att du återkommer så fort som möjligt). 

3. Lyssna på experten du anlitat

Det finns antagligen en orsak till att du valt att anlita den här personen, jo för att hen är expert på sitt område. Fastän du tror att du vet exakt hur något ska skötas så lönar det sig ändå att lyssna på vad experten har att säga. Hen kanske har en sjukt bra idé som du aldrig hade kommit på? Ofta ser utomstående personer många saker tydligare i och med att de inte är så insyltade plus att de har ett annat perspektiv.

4. Betala fakturan i tid

Jag har inte råkat ut för några lurendrejare, men ibland har jag fått påminna ett antal gånger om en obetald faktura. Det är lika irriterande varje gång! I en del fall kan företagarens hela ekonomi dessutom hänga på att fakturan blir betald. Så se till att betala i god tid.

5. Tipsa andra om du hittat en "bra typ"

Har du anlitat nån som gjort ett jättegott jobb? Sprid ordet! Det finns inget bättre sätt att få ett jobb än via en rekommendation av någon en litar på. Dessutom blir alla företagare glada när de hör att en kund tipsat om en till en annan. Spread the love!

  Mitt nya fina kontor (och kollegor som kan agera fotohjälp). &lt;3

Mitt nya fina kontor (och kollegor som kan agera fotohjälp). <3

Hurra för företagare!

Glad företagardag till alla företagare! Och du som inte är företagare: tänk på hur du kan stöda företagarna i din närhet. Kanske besöka det lilla kaféet, köpa ett plagg som inte tillverkats av någon kedja, gilla eller dela ett smart inlägg på sociala medier, anlita någon du känner för renoveringen. Det finns många sätt att hjälpa och stöda folk som jobbar med eget företag och en företagare uppskattar all kärlek och hejarop som finns att få!

Själv firar jag företagardagen på mitt nya kontor. Jag började morgonen med en inspirerande föreläsning av företagaren Kim Heiniö. Det han sa var egentligen inga nyheter, men det är alltid bra att bli påmind om varför jag valt att jobba som jag gör. I grunden handlar företagandet alltid om samma saker – oberoende av bransch. Kim sa så många smarta saker så jag tror att jag ska samla de tankarna i ett skilt inlägg.

Har du funderat på att starta eget? Bara gör det! Jag svarar också gärna på frågor om det är nåt du funderar på eller om jag kan hjälpa. Som typisk kvinna skulle jag vilja skriva att jag inte är nån expert på området, men det är en lögn med tanke på att jag faktiskt driver eget företag, så hit med frågorna!

Tio målsättningar för hösten

Hösten brukar alltid vara min mest intensiva arbetsperiod. Förra hösten hade jag så mycket jobb att jag till slut knappt visste vem jag är eller vad jag heter. I höst tror jag inte att det blir riktigt lika intensivt. I fjol hade jag ändå ett 50-procentigt frilanskontrakt (som tog slut i december) och debuterade som författare. Men redan nu börjar e-posten vara mycket aktivare än den varit de senaste månaderna så hösten är verkligen på väg.

Ett stort steg för i höst är min nya kontorsplats. Jag har inte ens varit här i en vecka men det känns redan så otroligt skönt att ha ett ställe att gå till på morgonen. Jag hoppas att det här bidrar till att jag kommer att jobba ännu effektivare än jag gjort hittills, men också att jag klarar av att faktiskt lämna jobbet på kontoret. I och med att min dator är sönder och min lånedator är så klumpig så är det inte ens ett speciellt svårt steg att ta. Datorn stannar på kontoret när jag åker hem (vi får se om det håller i sig sen).

Skrivtips.png

Men hur ser mina målsättningar ut för hösten då? Vi kör en lista tycker jag! Sen kommer det att vara intressant att gå tillbaka till listan senare i höst och se hur bra jag lyckats.

1. Fakturera minst 3000 euro i snitt per månad

Efter att ha gått miste om en säker månadsfakturering när Addeto slutade i fjol är ekonomin ett ständigt orosmoment men det brukar lösa sig. I år har jag också märkt att faktiskt ungefär hälften av de pengar jag drar in företaget går åt till diverse kostnader, så 3000 euro är egentligen en sorts minimisumma. Jag vill också bli bättre på att ta ordentligt betalt.

2. Fortsätta med mitt hemliga skrivprojekt

Projektet har legat orört sedan min skrivresa i april och jag längtar efter att fortsätta med det. Jag skulle vilja göra åtminstone en intervju och redigera och bearbeta den text jag skrev i Budapest för att kunna avgöra om det är värt att jobba vidare på.

3. Arbeta med Nationen

Jag väntar fortfarande på besked från mitt förlag men jag hoppas så klart att de gillar manuset och vill fortsätta jobba med det.

4. Blogga aktivt

Jag tänker mig fyra till sex blogginlägg varje vecka. Planen är att jag ska avsätta bloggtid varje vardag och blogga enligt fiilis under helgerna. Jag vill verkligen ge bloggen mer kärlek i höst!

5. Träna tre till fem pass i veckan

Nästa veckas måndag börjar handbollen igen (hurra!) och nu när jag skaffat gymkort är jag motiverad för att faktiskt träna aktivt. Och så har jag ju anmält mig till ett 10 kilometers lopp om några veckor. Tidigare var målsättningen att springa tian på under en timme, men löpträningen har inte varit speciellt aktiv på sistone om vi säger som så, så målet är att komma i mål, hehe!

  Svettig men nöjd efter första passet på gymmet.  

Svettig men nöjd efter första passet på gymmet.  

6. Gå till kontoret minst tre dagar i veckan

På måndagar bjuds det på frukost och på fredagar är det afterwork och så är det yoga en gång i veckan, så jag tänker mig att åtminstone de dagarna borde jag lockas hit. Sen kan det ju hända att det blir fler dagar, säkert lite beroende på arbetssituationen. Men tanken är också att jag inte ska sitta här i "onödan".

7. Skapa ett arbetsschema

Jag skulle vilja bli ännu mer strukturerad i mitt arbete och göra en sorts "läsordning" för mig själv. Typ 9–12 "riktigt" jobb, mejl etc, 12–13 lunch, 13–15 skriva, 15–16 blogga. Det behöver ju inte vara så strikt och så klart skulle det variera från dag till dag. Speciellt under perioder när jag har mer jobb är det självklart att skrivandet (och kanske bloggandet) lider. Men jag tänker mest på att jag skulle vilja avsätta en viss tid varje dag för vissa sysslor.

8. Avsätta tid för läsning

Under sommaren har jag kommit ifatt mitt läsande lite och hoppas det håller i sig i höst. För mig är läsning både njutning men också ett sorts jobb, så läsningen är också viktig för mig ur ett yrkesmässigt perspektiv. Skulle ni förresten vilja läsa mer om de böcker jag läser?

9. Alltid göra undan alla jobb så fort som möjligt

Det sägs att journalister (och människor överlag) är deadline junkies och inte klarar av att göra nåt förrän i allra sista stund. Själv föredrar jag att jobba undan allt så fort som möjligt eftersom jag aldrig vet när jag får nästa jobb och då hellre har allt undanjobbat i stället för att sitta med en massa jobb jag måste stressa ihjäl mig med.

10. Vila med gott samvete

Under min coacing i våras var en av mina största målsättningar att hitta en balans. Som frilansare och författare finns det alltid något att göra, men det går inte att jobba dygnet runt. Vila är så otroligt viktigt. Mycket viktigare än att svara på e-post inom fem minuter eller blogga varje dag. Vi har trots allt bara ett liv och det känns inte speciellt värt att stressa sig igenom det, eller hur?

***

Hur ser dina målsättningar ut för i höst? Och vad tror du, känns mina målsättningar vettiga eller försöker jag för mycket? Jag tror att det är viktigt att ha målsättningar men att en ska vara snäll med sig själv och fokusera på sånt som får en att må bra. För mig bidrar många punkter på listan till mitt välmående. Träning, böcker och att skriva är nästan lika viktigt för mig som att andas. Ändå är det lätt att glömma bort såna viktiga byggstenar när vardagen rullar på och en knappt hinner ta de där andetagen.

När datorn går sönder

I går morse gick jag lycklig och nöjd till mitt nya kontor och kände mig extremt stolt över att jag var där redan klockan nio på morgonen (jag vet, det låter inte så hujsigt, men jag är rätt så seg på morgonen). Jag gjorde klart ett översättningsjobb och tanken var att jag skulle göra upp en plan för hösten, typ ett tidschema eller en läseordning, i enlighet med målsättningar och planer jag lagt upp kvällen innan tillsammans med tjejerna.

Nå, det gick ju inte alls som jag tänkte mig. Efter ett tag märkte jag att min dator inte laddar. Jag testade ungefär alla uttag på hela kontoret men inget hände, jag ringde till servicen och frågade vad som kunde vara felet och de gav några tips men inget funkade. Min dator vägrade ta emot el.

Snabbt som fan packade jag ihop mig och promenerade de några hundra metrarna hem medan tårarna brände bakom ögonlocken. När jag kom in genom dörren kunde jag inte längre hålla mig. Min dator, mitt viktigaste arbetsredskap, var sönder och på servicen hade de sagt att det kommer att ta minst tio arbetsdagar för dem att kolla vad felet beror på (på grund av lång kö). Jag grät och var i panik, hur ska jag klara mig i flera veckor utan datorn??

Efter ett tag lugnade jag ner mig och förde datorn på service. I dag har jag fått en lånedator av en snäll människa så att jag i alla fall kan jobba. Mobilen i all ära, men att översätta eller skriva artiklar på en telefon är inget jag precis vill göra. Alla har frågat "du har väl back ups" och jo det har jag så klart (det har du väl också?!). Mina manus finns i Dropbox och allt som sparas på desktopen på min dator finns automatiskt i iCloud, men det tar inte bort det faktum att det är otroligt irriterande att vara utan sin egen dator.

  Lånedator och gratis fredagsöl på kontoret. Ja ja, sämre kunde jag ha det.&nbsp;

Lånedator och gratis fredagsöl på kontoret. Ja ja, sämre kunde jag ha det. 

Meeeeen jag försöker tänka positivt. Det är bara en dator. Hellre en söndrig dator än ett brustet hjärta eller brutet ben. Dessutom har jag inte totalpanik med jobb just nu så det gör inget att jag måste vänja mig vid en ny maskin. Och allt löser ju sig alltid. Men visst fan är det störande när tekniken inte fungerar.

Nu är det som tur är fredag och i morgon är det lördag och det innebär att det blir kräftskiva! Jag fyller år på söndagen så i morgon ska vi sörpla i oss snaps och kräftor och fira ytterligare ett år i mitt liv. Vad är nu väl lite teknikstrul när jag har en drös fantastiska människor runt omkring mig? Dessutom tror jag att universum med datorstrulet sände en riktigt stor mindfulnessövning till mig. Att öva upp tålamodet är alltid bra för mig, hehe. 

Hoppas du får en underbar helg och att du slipper teknikstrul och annat strul. Men som med allt annat: this too shall pass. Om några dagar kommer jag inte ens märka att jag inte har min egen dator, eller det hoppas jag i alla fall. Men nu: helg!