Hur mycket tjänar jag? En företagares ekonomi

Det här är ett inlägg jag tänkt skriva redan länge men alltid fegat ur. Ska jag verkligen skriva hur mycket jag fakturerar? Är det inte lite fult att prata om pengar? Nej! Senast i går såg jag en tråd i en Facebookgrupp där hundratals personer skrivit hur mycket de tjänar och vad de jobbar med. Så otroligt intressant och också viktigt att prata om. Som företagare är det extra viktigt att poängtera att det jag fakturerar ingalunda är det jag faktiskt tjänar.

I det här inlägget tänkte jag gå igenom de utgifter jag har som företagare och sen berätta närmare om hur min fakturering såg ut under 2018. Eftersom jag bara är en människa berättar det här ju inte alls om hur mycket andra företagare tjänar eller cashar in, men jag tänker att det här kanske kan öppna upp det lite.

Foto: RawPIxel.

Foto: RawPIxel.

MINA UTGIFTER SOM FÖRETAGARE

  • Företagarpensionsförsäkringen (FöPL) är obligatorisk för företagare. Jag får själv definiera hur mycket jag betalar varje månad och har valt att lägga summan relativt högt – men den kunde också vara högre. De första fyra åren får alla rabatt, men från och med i år betalar jag full avgift vilket i mitt fall betyder nästan 600 euro per månad.

  • Min hyra på Wonderland är 220 euro per månad + moms.

  • Jag betalar för alla verktyg själv. I fjol köpte jag kamera, telefon, dator och hörlurar. Jag betalar också själv för nätordböcker (som jag behöver när jag översätter), för alla program på datorn, telefonräkning osv.

  • Administrativa avgifter som bokföring, bankavgifter, faktureringstjänst, bloggens avgifter (Squarespace + domainavgifter), häften, pennor och annat kontorsmaterial.

  • Via företaget betalar jag för mitt gymkort, för massage och annat hälsorelaterat. Under hösten gjorde jag t.ex. en hälsoundersökning för att kolla att allt är okej. Förra vårens coaching och Friday Lab har jag också betalat från företagets konto.

  • Eventuella kurser och utbildningar – men ibland har jag också chansen att delta tack vare stipendium, som på Debutantseminariet i fjol och Mediespråk i början av det här året.

  • Sammanlagt låg mina utgifter på ca 14 000 euro under 2018. I år kommer de att stiga i och med att jag betalar högre FöPL och nu betalar hyra för kontoret varje månad (jag började på Wonderland först i augusti). På månadsnivå ligger utgifterna på ungefär 1200–1500 euro.

Så för att ens kunna göra ett litet plus i bokföringen är jag tvungen att fakturera rätt mycket varje månad. Minimi ligger på 2500 euro, det kan jag klara mig på men det krävs inte så komplicera matematik för att veta att det inte räcker särskilt långt att göra en vinst på drygt 1000 euro per månad.

Men hur mycket tjänar jag då? Det här känns mycket svårare att skriva om än att skriva om utgifterna. Det känns så … personligt på nåt sätt? Som att jag blottar mig. Men som sagt tycker jag att det är viktigt att prata om pengar och arvoden. Många gånger höjer kompisar på ögonbrynen när jag säger hur mycket jag fakturerar för ett jobb – eftersom i deras öron förvandlas summan automatiskt till lön, vilket det så klart inte är.

Foto: RawPixel.

Foto: RawPixel.

HUR MYCKET FAKTURERAR & TJÄNAR JAG?

  • Under fjolåret fakturerade jag ungefär 43 000 euro + moms. I medeltal blir det knappt 3600 euro per månad. Under mitt bästa år (2017) fakturerade jag drygt 53 000 euro, så i fjol tappade jag ungefär 10 000 euro. Främst för att Addeto inte längre fortsatte och jag tappade en stor fakturering där.

  • För ett skrivjobb fakturerar jag allt mellan 200 och 900 euro, det finns inget absolut här. Jag följer i så stor utsträckning som möjligt Finlands frilansjournalisters rekommendationer. Översättningar fakturerar jag enligt ordmängd, vilket jag tycker att är skönt och tydligt. Men att lägga rätt pris på mitt eget skrivarbete är så otroligt svårt, men jag blir hela tiden bättre. Här har jag skrivit några tips om att ta tillräckligt betalt och får konstant påminna mig själv om det.

  • Vissa månader har jag fakturerat ungefär 1000 euro, andra månader har jag skickat fakturor för 4000 euro eller mer. Mina inkomster varierar alltså väldigt mycket från månad till månad och jag kan aldrig vara säker på att pengar rullar in varje månad (men på årsnivå vet jag att det jämnar ut sig).

  • Med avgifter på 14 000 euro landar jag på en vinst på ca 29 000 euro i fjol. Om jag skulle räkna ut en “lön” åt mig skulle den ligga på ca 2400 euro per månad. Den här vinsten ska så klart skattas precis på samma sätt som alla andra inkomster.

  • Eftersom jag vill ha en så stor buffert som möjligt på företagets konto tar jag inte ut 2400 euro varje månad. I fjol gjorde jag privatuttag för 18 000 euro, i medeltal 1500 euro per månad. Jag har alltså ett personbolag, vilket betyder att jag inte betalar ut en lön åt mig själv, utan gör privatuttag. Om vi räknar med stipendierna jag fick landar jag på drygt 2000 euro per månad.

Ja, ungefär så här såg det alltså ut för mig i fjol. Hur det ser ut i år är ännu omöjligt att säga, men faktureringsmässigt har året börjat väldigt lovande. Men jag har också haft väldigt mycket jobb, så utmaningen är att hitta en bra balans. Fakturera tillräckligt, men inte jobba ihjäl mig för pengarna. Jag har sett många företagare/frilansare skriva att de vill få bättre betalt för det de gör och därmed kunna jobba mindre. Nåt sånt strävar jag också efter.

när jarg firade ett av stipendierna jag fick i fjol.

när jarg firade ett av stipendierna jag fick i fjol.

I höstas fick jag också några frågor om företagande som jag äntligen ska passa på att svara på här:

Jag är superintresserad av hur du fakturerar och ordnar bokföring, alla pengagrejer alltså rent tekniskt - tar du hjälp av någon? Har du tidigare i något skede använt någon tjänst i stil med Firmify i Sverige, alltså där de sköter fakturering och sedan betalar ut det som lön till en, "egenanställning" eller vad det heter? 
Jag har en bokföringsfirma som tar hand om allt. Jag skickar in kvitton och de tar hand om resten. Skulle under inga villkor vilja ta hand om det själv och tycker det är värt alla pengar! Före jag startade eget fakturerade jag via Ukko, vilket var smidigt, men jag är nöjd över att ha eget nu.

Vad gör du om du har en extra bra månad inkomstmässigt? Lägger du undan för sämre tider eller köper du flygbiljetter eller något helt annat än detta?
Som jag skrev tidigare så försöker jag hålla så mycket pengar som möjligt på företagets konto. Jag ser det som en överlevnadstävling mot mig själv. Jag vill ha en buffert som jag kan falla tillbaka på om något skiter sig. Överlag är jag rätt noga med pengar. Resorna slukar så klart en hel del, men i övrigt är jag rätt så sparsam.

Var det något som överraskade dig eller nåt som blev oklart för dig? Har du ytterligare frågor eller funderingar? Jag svarar gärna så gott jag kan. Och så hoppas jag att alla inte tycker att jag blottar mig genom att skriva ut så här detaljerat om min fakturering. Det känns lite jobbigt, men å andra sidan tycker jag att det är bra att göra sånt som känns jobbigt, att gå utanför sin bekvämlighetszon. För vad är liksom det värsta som kan hända att jag skriver ut detta på bloggen? Nej just det. Inte så mycket. Däremot hoppas jag att det här kan vara till hjälp för andra.

En januarirapport

Jag såg nyligen ett Ted Talk om att prokrastinera, alltså att skjuta upp grejer tills en absolut måste göra något. Ett roligt men också tankeväckande snack. Det som fick mig att stanna upp var det talaren kallade en livskalender. Ett vitt papper med svarta rutor. En ruta för varje vecka i ett nittioårigt liv. När jag såg alla veckor framställda så där så såg det inte ut som så mycket (kolla klippet!). Därför känns de helt galet att årets första månad redan gått. En tolftedel av 2019. Liksom när hände det?

För mig var januari en intensiv månad. Jag skrev 11 artiklar, översatte 14 artiklar, jobbade en del för utbildningsstyrelsen, hade mentorträff med mina adepter, deltog själv i Friday Lab och gjorde uppgifter som hör till labbet, gick en intensiv fotokurs och deltog i Mediespråkskryssningen. Och så har jag yogat varje dag, gått en gång i veckan på combat plus en hel del handboll.

Jag besökte Amos Rex och Allas Sea Pool för första gången. Såg Mary Poppins på bio, besökte Fotografiska, lånade många härliga plagg, drack många koppar av mitt favoritte, köpte ett par vinterskor. Kollade många handbollsmatcher, fixade med företagets byråkrati och tog i bruk ett nytt system som jag knappt hunnit bekanta mig med.

upload.jpg

I går kväll när jag kom hem till Markus var jag trött och sur och i ett skede av kvällen började jag bara gråta. Utan nån orsak alls. Eller kanske då för att jag är trött. Eller för att månadens slut blev ett sorts avslut, en tomhet. Det känns som att jag gett så mycket av mig själv under januari. Att det satts så mycket i rörelse i mitt huvud som jag försöker greppa och bli klok på. Att jag är otroligt glad över att tre så gott som lediga veckor snart väntar på mig.

Det jag är allra stoltast över är yogandet. Tänk ändå att jag yogat varje dag. Och att jag alltid mått bättre efter ett yogapass. Nu vill jag verkligen fortsätta med yogan. Kanske inte varje dag, men nästan. Jag är också stolt över hur jag strukturerat upp mitt jobb och hur bra det går just nu. Jag tror jag slog rekord i fakturering den här månaden. Hur häftigt? Jag är också stolt för att jag ätit kött bara tre dagar under hela månaden och inte köpt en enda frukostost, utan kört på veganska röror på brödet på morgonen.

Det jag önskar att jag skulle bli bättre på är mitt skrivande. I januari skyllde jag på jobbet och många andra saker för att jag inte skrev och jag längtar efter att hitta en skrivglädje. Skriva för att det är kul, inte för att det nån dag kanske ska publiceras. Skriva som om jag inte skulle vara utgiven ännu, utan fortfarande kämpa för det. Skriva bara för skrivandets skull. Skriva för att jag vill. Vart har viljan försvunnit? Eller har jag bara varit trött?

Jag vill också läsa mer. Den här månaden har jag mest lyssnat på Harry Potter inläst av Stephen Fry, låtit mig själv sjunka in i den magiska världen som jag så älskar och trivs i. Inte orkat ta tag i något svårt. Eller jag läste också Karolina Ramqvists essä "Det är natten” och tänkte mycket på vad ett författarskap är. Vad det innebär. I början av månaden lyssnade jag på två böcker om vanor och rutiner på finska. Om att hitta träningsglädje och motivation i vardagen. Praktiska handböcker som inte gav så mycket nytt. Nu längtar jag efter att läsa en riktigt bra roman, nåt som griper tag i mig.

Januari kändes evighetslångt men passerade ändå fort. En sån paradox. Och nu är det februari. Liksom så där bara. Åtminstone börjar månaden på bästa möjliga sätt. Både Markus och jag är lediga i dag och vi ska ha en riktig drömdag. Men den tänker jag berätta mer om en annan gång, för nu ska jag njuta av min välförtjänta lediga dag!

Hur var januari för dig? Bra, dåligt eller nåt mittemellan?

En kylskåpsdörr – ett liv

upload.jpg

Allt oftare slänger jag ett öga på mitt kylskåp och tänker att jag kanske borde “snygga” upp det. Under de sju år jag bott här i min lilla etta har det ena och det andra hittat sin väg till kylskåpsdörren. Vi kan kalla det för ett kreativt kaos. Vissa dagar tycker jag det är charmigt, andra dagar tycker jag att det är fult. Men i och med att kylskåpet står mitt i “vardagsrummet” vill jag gärna kamouflera in det så bra det går.

I stället för att städa upp allt som samlats på kylskåpet under de senaste åren tänkte jag att det skulle vara kul att visa er allt som gömmer sig där. Jag tänker mig att sånt som en klipper ut och väljer att klistra på kylskåpet ändå säger en hel del om en själv som människa. Så var så god: här kommer min kylskåpsdörr i hela sin fula härlighet!

upload.jpg

Så här ser övre delen av dörren ut. Magneter från Chile, Argentina, Estland och Australien. En receptmagnet med recept för makaronilåda som jag fått av mamma, en Muminmagnet med snorkfröken jag fick av en studiekompis i present, Nalle Puh jag inte minns vem jag fått det av, ett foto från ett bröllop sommaren 2017. I högra nedre hörnet skymtar också en bröllopsinbjudan från samma år.

Tidningsutklippen består av en kärleksdikt av Claes Andersson jag tyckte så mycket om att jag klippte ut den. En gullig och peppig första sida från Hbl från kanske tio år sedan? Rubriken “En liten kugges klagan” av förklarliga skäl. Och så tre serier: Kalle & Hobbe, Nemi och Mumin. Och ett klistermärke för bokpodden Hietanen & Henrikson jag fick på poddens releasefest.

upload.jpg
upload.jpg

Lite längre ner på dörren finns en hel del kylskåpspoesi skriven av någon annan än mig. Gillar speciellt dikten i högra övre hörnet där ett “mer” får agera “men” (min kompis Minna hittade inget men när hon skrev dikten).

över eller under
lätt är inte rätt
men du är fri
ha lite tro

Faktiskt mer än en gång har jag läst dikten och den har på ett märkligt sätt spridit hopp i mig. Ha lite tro! Sedan några urklipp på finska. En kolumn i Helsingin Sanomat med allmänna livsråd jag tyckte om och så ett klipp ur Image och en intervju med bland annat Aleksi Salmenperä där han säger att jobbets kärna inte handlar om framgång och priser, utan av glädjen av att få göra och skapa. En bra påminnelse!

upload.jpg

Till höger om de här utklippen finns några foton från bröllop, mer kylskåpspoesi, ett litet reklamkort för en bok om Håkan Hellströms låtar, en magnet från Berlin och så en mycket förvånad von Kügelgen när jag åkte fast för fortkörning i Tyskland 2014. Det har skrattats väldigt mycket åt den bilden kan jag säga!

Det finns också en hel del grejer på båda sidorna om kylskåpet, men eftersom det mesta är foton på personer jag inte är säker på att vill figurera i bloggen låter jag det vara ofotograferat. Men serien med Nemi om vilket efternamn barnet ska få har fått hänga med länge. “Om han föder blir det hans namn. Om jag måste föda blir det mitt.” Bra regel tycker jag! Och ytterligare en receptmagnet, den här gången för pannkakor, eller plättar då som jag skulle säga.

upload.jpg
upload.jpg

Längst ner, egentligen på frysdörren, finns ett antal Pikku Kakkonen-magneter som jag köpte på ett loppis för flera år sedan. Magneterna bildar alltså loggan för programmet, en tvåa. Det är också två inbjudningar till Förlagets höstfest, en bröllopsinbjudan och ett foto från StudOrgs årsfest från 2009 kanske?

upload.jpg

Ja, det var mitt kaotiska kylskåp. På utsidan då. På insidan är det oftast rätt tomt. Jag har sällan massvis med mat i kylen i och med att min närmaste affär ligger ungefär 100 meter från min ytterdörr och har de flesta dagar öppet från sju på morgonen till midnatt.

Hur ser det ut på din kylskåpsdörr?

Satsa på dina styrkor – bli bättre på det du är bra på

För några år sedan gick jag en webbkurs i positiv psykologi. En av de grejerna som fastnade hos mig då var att det är smartare att fokusera på sina styrkor än på sina svagheter. Alltså: försök bli ännu bättre på det du redan är bra på. Utnyttja det du är bra på och försök bygga ditt jobb kring det. Till exempel har skrivandet alltid varit “lätt” för mig. Jag har nästan aldrig svårt att producera text – det är extremt sällan jag stirrar på en blank sida och undrar vad jag ska skriva. Dessutom är jag snabb och noggrann. Redan i lågstadiet slapp jag diktamen för att jag stavade så bra.

Att jag velat och fortfarande vill jobba med text hänger säkert starkt ihop med att det alltid varit en av mina styrkor. Men i många fall är vi dåliga på att se våra egna styrkor. Det vi själva är bra på tenderar vi att nedvärdera och tro att “alla” kan. Men jag har otaliga gånger sett hur folk försöker komponera ihop e-postmeddelanden eller nån annan text och det verkar omöjligt. Själv skulle jag ha skrivit minst tio mejl under samma tid som någon annan får ihop ett.

Det här betyder så klart inte att jag är bra på allt. Verkligen inte. Men under de senaste åren har jag gång på gång insett att skrivandet är det som känns lättast och roligast för mig. Jag älskar att skriva alla sorters texter. I går hade jag äran att intervjua författaren Karin Erlandsson (vilken kvinna alltså!) och det var så otroligt intressant. I dag skulle jag skriva första utkastet till artikeln. Jag skrev 4000 tecken, motsvarande ungefär en sida, på ungefär 25 minuter. Artikeln är ingalunda färdig, men nu har jag en text att jobba med. Någon som inte är van eller bra på att skriva skulle antagligen ha kämpat i evigheter med samma text.

upload.jpg

Fotografering är en grej jag gillar och skulle vilja bli bättre på, men det är nåt jag funderat på i över femton år. Med jämna mellanrum funderar jag på om jag är tillräckligt bra eller om det skulle vara lönsamt att lägga tiden på annat. Men å andra sidan gillar jag det, också fastän jag inte någonsin skulle bli så bra fotograf.

Med det här vill jag inte berätta hur bra jag är, utan snarare påminna dig om att fundera på vad du är bra på och tycker är roligt? Genom att veta det tror jag att du har mycket lättare att komma på vad du vill syssla med. Till exempel blir det allt tydligare för mig att jag trivs bäst med att få vara min egen chef, medan någon annan absolut vill ha en anställning. Det som är rätt för mig är antagligen inte rätt för dig. Och det jag är urkass på är du kanske jättebra på.

Men nu vill jag veta: vad är du bra på? Och om du inte riktigt vet kan du kanske passa på att fråga folk i din omgivning. Det är ofta som sagt svårt att se sina styrkor eftersom det är sånt vi lätt tar för givet.

P.S. Det kändes som om att jag hade bloggat om ämnet tidigare och det hade jag ju gjort! Blev påmind om det här intressanta poddavsnittet med Pia Sundhage. Otroligt inspirerande, lyssna!

The yoga challenge made me do it

Jag har yogat varje dag sedan den 2 januari. Det betyder att jag har yogat 24 dagar i sträck. Hade nån sagt det här för fem år sedan skulle jag antagligen ha skrattat och sagt att yoga inte är min grej. Men som jag skrev redan i höstas så har jag plötsligt blivit en sån som yogar. Jag har fortfarande ingen aning om vad skillnaden på flow, vinyasa eller hatha är. Men jag yogar. För mig är yoga bara yoga och plötsligt har det blivit något jag verkligen gillar.

Det här året (ja det låter ju maffigare än den här månaden, hehe) har jag yogat tack vare Adriene. Kanske den mest kända yogaläraren på Youtube? Jag deltar i hennes Dedicate-utmaning precis som hundratusentals andra människor runt om i världen. Varje dag i januari har det trillat in ett mejl i inboxen som påmint mig om yogan. När jag bestämde mig för utmaningen tänkte jag inte desto mer på vad det skulle leda till, men tänkte att det säkert är bra för mig.

Nu, efter 24 yogade dagar, kan jag säga att det verkligen är bra för mig. Jag kan vara trött, sur eller irriterad när jag klickar i gång ett klipp och är glad och harmonisk 20 minuter senare. Det är nästan löjligt hur zen och bra jag mår efteråt. Känner mig typ hjärntvättad, haha.

upload.jpg

Men eftersom jag är en som gillar utmaningar så har jag verkligen bestämt mig för att klara denna. Det har betytt att jag yogat på lite märkliga ställen. Som förra veckan när jag yogade i min hytt på båten under Mediespråk. Och just yogade här i yogarummet på kontoret. Kanske inte ett så konstigt ställe att yoga på, men jag hade inga byteskläder så jag körde yoga i dagens outfit (en låneklänning, what else). För att balansera upp yogan tänkte jag nu går ner på after work, pladdra bort nån timme och sen ta helg. Jag har varit galet produktiv hela veckan och känner att hjärnkapaciteten håller på att ta slut. Extremt värd både AW och ledighet.

Namaste!

I dag firar jag – mitt företag fyller 4 år!

I dag för exakt fyra år sedan tog jag en kölapp på Patent- och registerstyrelsens kontor i Helsingfors. När jag nådde fram till luckan hände något stort: jag registrerade mitt första företag! I det skedet hade jag redan frilansat i två år och använt mig av faktureringstjänster på nätet och hållit på och krånglat med skattekort och av nån anledning skjutit upp att starta eget.

Mina föräldrar är företagare och jag vet hur mycket tid det tar och att en inte har några vanliga semestrar och att mycket i livet snurrar kring jobb och kunder så jag hade typ lovat mig själv att aldrig bli företagare. De sista åren före jag verkligen tog steget och startade eget kändes mest som en kamp: innerst inne visste jag ju att jag är en företagarsjäl. Jag trivs allra bäst när jag själv får bestämma över min tid och mitt jobb. När jag väl hade startat eget utbrast en kompis “äntligen!”.

Foto från 2015 av min otroligt begåvade gymnasieklasskompis Jenna Lindqvist. Var så sjukt imponerad över henne och fotona.

Foto från 2015 av min otroligt begåvade gymnasieklasskompis Jenna Lindqvist. Var så sjukt imponerad över henne och fotona.

Men orsaken till att starta eget handlade egentligen inte så mycket om att jag skulle kunna fakturera för skrivjobb utan om mina skumpaörhängen! När jag tänker på det nu så här efteråt känns det helt knasigt att det var just örhängena som blev startskottet, men det spelar ju ingen roll. Det blev ett företag och det är jag så nöjd med. Inte en dag har jag ångrat mig eller saknat ett riktigt “jobb”. Jag stirrar mest förskräckt på folk som frågar mig om jag vill ha ett jobb. Det är liksom det sista jag vill ha, haha.

Livet som företagare är ändå inte speciellt förutsägbart. Som jag skrivit flera gånger här så vet jag sällan vad som händer nästa månad eller hur mycket jag kommer att fakturera. För att inte tala om vad som kommer att hända om ett år. Nu har jag faktiskt några större kunder som jag jobbar regelbundet för och då också har regelbunden fakturering, men speciellt i början oroade jag mig mycket mer över ekonomin. Under åren som gått har jag lärt mig att det alltid löser sig. Har jag överlevt fyra år som egen lär jag väl göra det i fortsättningen också?

FIrade med runebergstårta och ny låneklänning. <3

FIrade med runebergstårta och ny låneklänning. <3

Ibland glömmer jag också hur häftigt det är att det är jag själv som ansvarar för allt. Det är så lätt att avfärda det och tänka att äh, det här skulle väl vem som helst fixa? Men jag driver ju faktiskt ett framgångsrikt företag. Nej, jag drar inte in miljoner men jag drar in så att det räcker. Jag har råd att göra allt jag vill och har dessutom en frihet som många lönearbetare inte har. Antagligen skulle jag tjäna mer på ett riktigt jobb, men det spelar ingen roll. Jag älskar den här tillvaron och är så stolt över att det går så bra nu och att så många vill jobba med mig. Allra bäst är ju de återkommande kunderna. Ett bättre bevis på ett välgjort jobb finns väl inte.

Så fyra år som egenföretagare har gått och många fler är på kommande. Det är jag säker på! Hurra och skål! Är du företagare eller kunde du tänka dig att bli det? Om du tvekar, vad tycker du att känns svårast/mest skrämmande?

Är du klar med ditt manus? Tänk en gång till!

Vi människor gillar oftast tydliga och mätbara resultat. Vill vi ha något vill vi oftast ha det genast. Inte nästa vecka eller nästa månad eller i värsta fall nästa år. Ni kanske minns Agnes i filmen Fucking Åmål som säger “jag är hellre glad nu än om 25 år”. I avsnitt sju av podden Dumma människor pratar det exakt om det här – att de flesta nog vill ha grejer nu, inte sen. Vi är helt enkelt otåliga jävlar.

När det kommer till skrivandet är otålighet ungefär det värsta. För allt tar tid. Mycket mer tid än du någonsin kunde tro. De flesta som inte börjat skriva än eller inte skrivit så länge tänker kanske att det bara är att sätta sig ner, skriva ett bokmanus, skicka till förlag, bli antagen och tadaa publicerad!

Men ett av de bästa skrivråden är (i de allra flesta fall): vänta lite till med att skicka in ditt manus. Du tror att du är färdig, men du är inte färdig. Nu kanske du sitter där med ett typ färdigt manus och tänker men jag är ju färdig, vad vet Kugge om nåt?!

Så ifall du sitter lite trotsigt och tänker att du är färdig och kan skicka in till förlag tänkte jag komma med en liten lista du kan ha nytta av. En av de viktigaste insikterna är att en (nästan) aldrig är färdig när en tror det.

Foto: Elijah O’Donnell/Unsplash.

Foto: Elijah O’Donnell/Unsplash.

Här kommer fem tips till dig som tror att du är färdig med manus!

  1. Låt manuset vila. Efter att du skrivit klart ett råmanus ska du låta texten vila. Försök låta bli att tänka på den och gör nåt annat. Gärna i några veckor eller en månad. Nästan så att du glömt vad du skrivit. Då kan du se på texten med någorlunda fräscha ögon.

  2. Läs igenom. Fokusera på stora linjer. Funkar dramaturgin, knyter du ihop berättelsen på slutet, är det någon stor bit som saknas? Strunta i små skrivfel och grammatik, se till att berättelsen funkar som helhet.

  3. Redigera. Släng sånt som är dåligt (eller spara i ett slaskdokument för säkerhets skull om det känns för skrämmande att radera helt). Fördjupa och skriva nya scener där det behövs. Gör texten så bra du kan.

  4. Skicka till testläsare eller lektör. Att låta någon utomstående ta en titt på ditt manus kan vara det smartaste du gör. Men tänk noga på vem som får läsa – du vill ha konstruktiv kritik som hjälper dig vidare. Här kan du läsa lite mer om hur du kan hitta en testläsare/lektör! Ta till dig det du får höra om ditt manus och redigera enligt de kommentarer som känns mest relevanta för just dig.

  5. Skicka till förlag. Har du låtit manuset vila? Har du redigerat? Har du låtit någon annan läsa? Grattis! Skicka ditt manus till förlag som ger ut böcker i den stil du skrivit, skåla med någon du tycker om och håll tummarna! I bästa fall blir du antagen, i värsta fall blir du refuserad och då gäller det att börja om från början.

Om någon i januari 2013, när jag började skriva det som blev Vad heter ångest på spanska?, hade berättat att romanen kommer ut 4,5 år senare finns det nog en chans att jag hade gett upp. Eller kanske jag inte hade gjort det, för att jag är envis och jag verkligen ville att det skulle bli en bok. Men ifall du inte är ett geni kommer det att ta tid. Lång tid. Att skriva är verkligen inget sprintlopp, utan ett himla jävla maraton i de allra flesta fall. Men har du någonsin hört om nån som klarat av ett maraton och tänkt “äh, det var nog inte värt det”? Nä, de allra flesta är nog lyckliga, nöjda och stolta över att de tog sig i mål.

Lycka till med ditt skrivande! Och berätta gärna vilken utmaning du kämpar med i ditt skrivande just nu så lovar jag heja på dig framåt.

LÄS ALLA MINA SKRIVTIPS